Inventerade förrådet av öl i hemmet häromdagen och hittade till min stora glädje två flaskor av Celebration Ale från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada. Vad passar då bättre än att jag gör "två flugor på smällen", jag skriver några rader om denna öl och passar samtidigt på att dricka upp den då bäst före datumet var nära.
Jag har varit inne på det tidigare men det tål att sägas igen, Sierra Nevada är ett bryggeri som jag hyser dubbla känslor till. 2007 kom det två öl ifrån Sierra Nevada i trakterna kring jul, Anniversary Ale som Sierra Nevada brygger varje år för att hedra sin egen födelsedag och då Celebration. Då 2007 var Anniversary en fantastisk öl medan Celebration var ok men inte så mycket mer. 2008 var det precis tvärtom, Anniversary var fullt drickbar men inget som jag var superförtjust i, annat var det då med Celebration...
Det är lika bra att säga det på en gång, 2008 års upplaga av Celebration är bland det bättre jag har druckit i ölväg. Redan när jag slår upp Celebration i ett glas så inser jag att det här är på väg åt rätt håll. En vacker matt kopparfärgad öl fyller glaset och ovanpå lägger sig ett tungt skum med en blek gul ton i sig. Kolsyran i ölen ser nästan ut att ha någon form av inbördeskrig i sig, massor av bubblor strävar från botten till toppen av glaset.
Doften är inte så tydlig men här finns i alla fall nybakat matbröd och en hel del frukt, apelsin och nog är det lite äpple i ölens doft också. Smaken är en harmoni av allt det jag gillar hos öl. Beskan är tveklöst där men den blandas på ett mycket fint sätt med en lika närvarande sötma som påminner om knäck och smörkola. Tillsammans lyfter de Celebration till en mycket hög nivå. Eftersmaken är lika harmonisk den av samma smaker som ligger kvar länge i munnen.
Just nu finns inte Sierra Nevada Celebration Ale på Systembolaget, de den senast fanns så kostade en 355 ml flaska 27.50 alkoholhalten är 6.8%.
Avslutningsvis är det dags för ett betyg och ibland är det enkelt. Det finns ingen möjlighet i världen att jag kan ge Celebration Ale något annat betyg än fem flaskor av fem möjliga. Snälla tomten kom med ett gäng flaskor Celebration Ale till Systembolaget även detta år, i synnerhet om den är lika god som förra året.
onsdag 21 oktober 2009
måndag 19 oktober 2009
Julöl
Samuel Adams Winter Lager, en mörk lager som har funnits med som julöl på Systembolaget i rätt många år nu. Priset är 16.90 för en 355 ml flaska. Winter Lager har tidigare år varit en helt okej öl men jag kan aldrig påminna mig om att det har varit men favorit bland de amerikanska julöl som har funnits att köpa de senaste åren.
Anchor Christmas Ale, en ale som också har funnits bland de julöl som Systembolaget köper in från USA de senaste åren. Förra året var Anchor Christmas Ale helt fantastisk, det bästa jag någonsin har druckit från Anchor, något som gällde både den traditionella lilla flaskan och den större specialjulölen vars flaskstorlek var 1500 ml. Som det ser ut hittills så kommer bara den mindre flaskan att finnas på Systembolaget i år, kan bara hoppas att den är lika fin som förra året. Priset är 24.90 för en 355 ml flaska.
Hibernation Ale, en ale från Great Divide som precis som de andra två amerikanska ölen har funnits att köpa till jul de senaste åren. Förra året var Hibernation Ale en ganska trist historia där alkoholhalten på över åtta procent märktes lite för tydligt. Jag vet att jag har tyckt om den tidigare år och "Hibernation" måste vara det bästa namnet på en julöl någonsin. Priset i år är 29.90 för en 355 ml flaska.
Tyvärr verkar det som om en annan stor favorit bland julölen de senaste åren, Shipyard Longfellow, inte dyker upp i år. Jag kan bara hoppas att den på något vis letar sig fram till Systembolagets hyllor ändå.
Årets julöl kommer att släppas på Systembolaget 16/11. Är du däremot sugen på glögg så behöver du bara vänta till 2/11.
söndag 18 oktober 2009
Twin Sisters Double IPA
Egentligen borde det här vara enkelt. Det står inte bara IPA på etiketten, det står till och med Double IPA och då borde det vara någonting jag gillar skarpt. Idag har turen kommit till Twin Sisters Double IPA ifrån det Colorado-baserade bryggeriet Left Hand Brewing.
När jag häller upp en Twin Sisters i glaset så är det första jag ser en mörkt orange färg, dessutom en synnerligen grumlig sådan färg. Något som verkligen förvånar mig är att skummet är näst intill obefintligt, för ett ögonblick är jag övertygad om att jag har slagit upp en flaska vars bäst före datum är passerat för länge sedan men så är inte fallet. Jag kan helt enkelt inte få till ett bra skum, eller ett skum överhuvudtaget av Twin Sisters Double IPA.
Doften är för det första vad man kan förvänta sig av en "Double IPA", en tydligt markerad humle och brödighet. Vad som är lika tydligt är en klar och ren doft av ananas. Tyvärr så finns också en tydlig doft till i Twin Sisters Double IPA och det är doften av sprit. Den höga alkoholhalten på 9.7% märks väl i de dofter som sprids från glaset.
Smaken då? Ja det första jag tänker är att detta är en riktig magvändare. Det tar emot att svälja, det gör nästan ont i strupen utan att jag riktigt kan förklara varför. Men skam den som ger sig, efter ett par smakprov till så tar sig Twin Sisters Double IPA och blandningen mellan beskan från den klart närvarande humlan blandas med en fin sötma, även i smaken känner jag ananas. Tyvärr så gör sig den höga alkoholhalten återigen påmind, eftersmaken är ganska spritig.
För tillfället finns inte Twin Sisters Double IPA på Systembolaget, då den fanns så kostade den 79.70 för en 650 ml flaska.
Avslutningsvis är det dags att sätta ett betyg. Min mamma sammanfattande det hela ganska bra då jag delade en flaska Twin Sisters Double IPA. Vid en första provsmakning så sade hon "vad är det här?". Men vartefter hon kom drack ölen så ändrade uppfattning till att bli försiktigt positiv. Jag är också försiktigt positiv, betyget landar därmed nätt och jämnt på tre flaskor av fem möjliga. Twin Sisters IPA är långt ifrån den bästa öl jag har druckit men om man klarar av de första intrycken så växer den och blir ganska trevlig.
När jag häller upp en Twin Sisters i glaset så är det första jag ser en mörkt orange färg, dessutom en synnerligen grumlig sådan färg. Något som verkligen förvånar mig är att skummet är näst intill obefintligt, för ett ögonblick är jag övertygad om att jag har slagit upp en flaska vars bäst före datum är passerat för länge sedan men så är inte fallet. Jag kan helt enkelt inte få till ett bra skum, eller ett skum överhuvudtaget av Twin Sisters Double IPA.
Doften är för det första vad man kan förvänta sig av en "Double IPA", en tydligt markerad humle och brödighet. Vad som är lika tydligt är en klar och ren doft av ananas. Tyvärr så finns också en tydlig doft till i Twin Sisters Double IPA och det är doften av sprit. Den höga alkoholhalten på 9.7% märks väl i de dofter som sprids från glaset.
Smaken då? Ja det första jag tänker är att detta är en riktig magvändare. Det tar emot att svälja, det gör nästan ont i strupen utan att jag riktigt kan förklara varför. Men skam den som ger sig, efter ett par smakprov till så tar sig Twin Sisters Double IPA och blandningen mellan beskan från den klart närvarande humlan blandas med en fin sötma, även i smaken känner jag ananas. Tyvärr så gör sig den höga alkoholhalten återigen påmind, eftersmaken är ganska spritig.
För tillfället finns inte Twin Sisters Double IPA på Systembolaget, då den fanns så kostade den 79.70 för en 650 ml flaska.
Avslutningsvis är det dags att sätta ett betyg. Min mamma sammanfattande det hela ganska bra då jag delade en flaska Twin Sisters Double IPA. Vid en första provsmakning så sade hon "vad är det här?". Men vartefter hon kom drack ölen så ändrade uppfattning till att bli försiktigt positiv. Jag är också försiktigt positiv, betyget landar därmed nätt och jämnt på tre flaskor av fem möjliga. Twin Sisters IPA är långt ifrån den bästa öl jag har druckit men om man klarar av de första intrycken så växer den och blir ganska trevlig.
fredag 16 oktober 2009
Chocolate Stout
Nu när vintern börjar nalkas med stormsteg så passar jag på att slå upp en kraftig öl i glaset som en balans till det griniga vädret ute. Turen har kommit till Chocolate Stout från det Oregon-baserade bryggeriet Rogue.
Namnet Chocolate Stout innebär självklart att man inser åt vilket håll detta kommer att barka och till viss del så uppfylls min profetia när jag slår upp ölen i glaset. Färgen på ölen är naturligtvis svart såsom man kan förvänta sig av en stout men här finns också en brun ton som också färgar ölen. Skummet är väldigt högt och tätt, klart färgat av den mörka ölen, utan att vara så massivt som man kan se hos en del andra stout. Skummet ligger ändå centimeterhögt kvar i glaset väldigt länge.
Så långt är väl det mesta som förväntat, det som då istället förvånar är doften. Mina förväntningar på mörk choklad och kaffe är inte alls så tydlig som doften av relativt ljus och söt choklad. Om du har ätit glassen Magnum Java förstår precis vad jag menar.
Smaken då, ja det första man känner är en klart markerad och väldigt tydlig ren beska och rentav bitterhet, till och med så att det snuddar på gränsen till att det skall vara gott. Bitterheten klingar dock av snabb och istället så tar smaken av mer traditionellt mörk choklad över. Eftersmaken är fint balanserad mellan choklad och bitterhet, en smak som ligger kvar i munnen länge. Att Chocolate Stout har en alkoholhalt på 6.0% döljs effektivt av alla smaker.
För tillfället går det inte att köpa Chocolate Stout på Systembolaget, då den fanns kostade den 69.90 för en 650 ml flaska.
Som vanligt så sätter jag ett betyg också. Detta är en fin öl som definitivt sticker ut i mängden, det är dock ingen Svensson-öl utan något som kräver en hel del av den som dricker Chocolate Stout. Med viss tvekan bestämmer jag mig till sist för att ge Chocolate Stout fyra flaskor av fem möjliga. Det är en mycket god öl men jag tycker också att den blir lite långtråkig, det är nästan svårt att avslutat en flaska, inte bara på grund av att den innehåller 650 ml, själv.
Namnet Chocolate Stout innebär självklart att man inser åt vilket håll detta kommer att barka och till viss del så uppfylls min profetia när jag slår upp ölen i glaset. Färgen på ölen är naturligtvis svart såsom man kan förvänta sig av en stout men här finns också en brun ton som också färgar ölen. Skummet är väldigt högt och tätt, klart färgat av den mörka ölen, utan att vara så massivt som man kan se hos en del andra stout. Skummet ligger ändå centimeterhögt kvar i glaset väldigt länge.
Så långt är väl det mesta som förväntat, det som då istället förvånar är doften. Mina förväntningar på mörk choklad och kaffe är inte alls så tydlig som doften av relativt ljus och söt choklad. Om du har ätit glassen Magnum Java förstår precis vad jag menar.
Smaken då, ja det första man känner är en klart markerad och väldigt tydlig ren beska och rentav bitterhet, till och med så att det snuddar på gränsen till att det skall vara gott. Bitterheten klingar dock av snabb och istället så tar smaken av mer traditionellt mörk choklad över. Eftersmaken är fint balanserad mellan choklad och bitterhet, en smak som ligger kvar i munnen länge. Att Chocolate Stout har en alkoholhalt på 6.0% döljs effektivt av alla smaker.
För tillfället går det inte att köpa Chocolate Stout på Systembolaget, då den fanns kostade den 69.90 för en 650 ml flaska.
Som vanligt så sätter jag ett betyg också. Detta är en fin öl som definitivt sticker ut i mängden, det är dock ingen Svensson-öl utan något som kräver en hel del av den som dricker Chocolate Stout. Med viss tvekan bestämmer jag mig till sist för att ge Chocolate Stout fyra flaskor av fem möjliga. Det är en mycket god öl men jag tycker också att den blir lite långtråkig, det är nästan svårt att avslutat en flaska, inte bara på grund av att den innehåller 650 ml, själv.
onsdag 14 oktober 2009
Novembernyheter på Systembolaget
Så här nära mitten av oktober månad så publicerar Systembolaget de nyheter som vi kan se fram mot i November.
Vad det gäller amerikansk öl så är utbudet denna gång begränsat till en enda öl men den verkar å andra sidan desto intressantare.
Hog Heaven:
Hog Heaven är en Ale från det Colorado-baserade bryggeriet Avery Brewing Company. Som många av de senaste månadernas nyheter handlar det om en öl och ett bryggeri som såvitt jag känner till inte har funnits på Systembolaget tidigare.
Jag vill dock minnas att jag har druckit öl från Avery Brewing Company när jag var i Denver för några år sedan. Hur som helst ser jag fram mot att prova denna öl med andra ord. Priset är satt till 79.90 för en 650 ml flaska.
Vad det gäller amerikansk öl så är utbudet denna gång begränsat till en enda öl men den verkar å andra sidan desto intressantare.
Hog Heaven:
Hog Heaven är en Ale från det Colorado-baserade bryggeriet Avery Brewing Company. Som många av de senaste månadernas nyheter handlar det om en öl och ett bryggeri som såvitt jag känner till inte har funnits på Systembolaget tidigare.
Jag vill dock minnas att jag har druckit öl från Avery Brewing Company när jag var i Denver för några år sedan. Hur som helst ser jag fram mot att prova denna öl med andra ord. Priset är satt till 79.90 för en 650 ml flaska.
tisdag 13 oktober 2009
Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere 2009
En av de öl som fanns med i september mitt i månaden släpp var en nyhet från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada, nämligen Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere 2009. Det unika med denna öl är att det är första gången, åtminstone enligt Sierra Nevada själva som ett amerikansk öl använder sig av färsk humle från den södra delen av jordklotet när en öl framställs.
Huruvida det är sant eller inte törs jag inte svara på men man får väl anta att Sierra Nevada inte är långt ifrån sanningen i alla fall. Huruvida det är någonting att skryta om vill jag raskt ta reda på.
När jag slår upp Harvest Southern Hemisphere i glaset är det första som slår mig att färgen står ut, en klar orange ton som påminner mig om de apelsiner som man kan köpa lagom till jul. Kanhända är det ljuset i lokalen jag befinner mig i som spelar mig ett spratt men det är en udda färg på ölen, därmed inte oinbjudande. Skummet är vitt, vitt, vitt och växer upp rätt bra i glaset men det försvinner också fort förutom så öar som ligger kvar på ytan.
Doften är av den typ av parfym som gamla damer brukar använda, blommig och kanske lite för intensiv. Självklart innehåller doften även spår av humlen, knappast något som överraskar.
Smaken är även den fruktig med en rejäl dos sötma. Färsk humle till trots, eller tack vare den kanske, så är inte beskan och bitterheten så tydlig som jag trodde den skulle vara. Nä här dominerar fruktigheten och sötman klart över det humlen bidrar med. Av alkoholhalten på 6.7% märks ingenting alls.
Priset för Harvest Southern Hemisphere 2009 är 69 kronor för en 710 ml flaska. De flaskor som fanns på Systembolaget försvann dock på några timmar så just nu är det inte möjligt att köpa ölen där längre. Dock finns den att få tag på hos välsorterade pubar vilket jag vet av egen erfarenhet.
Avslutningsvis en summering och ett betyg. Harvest Southern Hemisphere känns väl kul att ha provat en gång men det är inte en öl som jag kommer att längta efter igen. Det finns ingenting unikt med denna öl, ingenting som jag inte har smakat förr. Samtidigt är det ingen dålig öl, tvärtom det är heller inget fel på den. Betyget får därför bli det medelmåttiga med godkända tre flaskor av fem möjliga.
Fotnot: Den något udda flaskstorleken 710 ml har en tämligen enkel förklaring. En normal flaska amerikansk öl innehåller 12 fluid oz vilket motsvarar 355 ml, som med lite god vilja motsvarar vår vanliga 330 ml flaska. Denna flaska innehåller helt enkelt dubbelt så mycket, 24 fluid oz eller 710 ml.
Huruvida det är sant eller inte törs jag inte svara på men man får väl anta att Sierra Nevada inte är långt ifrån sanningen i alla fall. Huruvida det är någonting att skryta om vill jag raskt ta reda på.
När jag slår upp Harvest Southern Hemisphere i glaset är det första som slår mig att färgen står ut, en klar orange ton som påminner mig om de apelsiner som man kan köpa lagom till jul. Kanhända är det ljuset i lokalen jag befinner mig i som spelar mig ett spratt men det är en udda färg på ölen, därmed inte oinbjudande. Skummet är vitt, vitt, vitt och växer upp rätt bra i glaset men det försvinner också fort förutom så öar som ligger kvar på ytan.
Doften är av den typ av parfym som gamla damer brukar använda, blommig och kanske lite för intensiv. Självklart innehåller doften även spår av humlen, knappast något som överraskar.
Smaken är även den fruktig med en rejäl dos sötma. Färsk humle till trots, eller tack vare den kanske, så är inte beskan och bitterheten så tydlig som jag trodde den skulle vara. Nä här dominerar fruktigheten och sötman klart över det humlen bidrar med. Av alkoholhalten på 6.7% märks ingenting alls.
Priset för Harvest Southern Hemisphere 2009 är 69 kronor för en 710 ml flaska. De flaskor som fanns på Systembolaget försvann dock på några timmar så just nu är det inte möjligt att köpa ölen där längre. Dock finns den att få tag på hos välsorterade pubar vilket jag vet av egen erfarenhet.
Avslutningsvis en summering och ett betyg. Harvest Southern Hemisphere känns väl kul att ha provat en gång men det är inte en öl som jag kommer att längta efter igen. Det finns ingenting unikt med denna öl, ingenting som jag inte har smakat förr. Samtidigt är det ingen dålig öl, tvärtom det är heller inget fel på den. Betyget får därför bli det medelmåttiga med godkända tre flaskor av fem möjliga.
Fotnot: Den något udda flaskstorleken 710 ml har en tämligen enkel förklaring. En normal flaska amerikansk öl innehåller 12 fluid oz vilket motsvarar 355 ml, som med lite god vilja motsvarar vår vanliga 330 ml flaska. Denna flaska innehåller helt enkelt dubbelt så mycket, 24 fluid oz eller 710 ml.
söndag 11 oktober 2009
Miller Genuine Draft
När till och med bryggeriet skyltar med en slogan "As light as it gets" så är det inte undra på att jag blir tveksam så fort jag tänker på Miller Genuine Draft från det Wisconsin-baserade bryggeriet Miller Brewing Company.
Nåväl jag tänker ändå ge Miller Genuin Draft en ordentlig chans, men så fort jag slår upp en flaska så är det svårt att inte tänka dåliga fördomsfulla tankar om amerikansk öl. Färgen på Miller Genuin Draft är mycket ljust gul, jag kan faktiskt inte låta bli att tänka urin. Det vita skummet reser sig högt i glaset och till Miller Genuin Drafts försvar måste jag säga skummet stannar kvar en bra stund.
Doften är snudd på obefintlig men det finns en aningens citron i luften. Smaken är inte heller mycket att hänga i julgranen, precis som doften är det en öl som nästan inte smakar någonting alls. Jag blir påmind om när jag i min ungdom försökte brygga öl med hjälp av en ölsats från något tveksamt postorderföretag. Det som jag åstadkom då var inte så väldigt långt ifrån det jag upplever med Miller Genuine Draft, det vill säga en enda stor besvikelse över att någonting kan vara så enormt neutralt och ointressant. Här finns faktiskt ingenting som står ut överhuvudtaget.
Miller Genuine Draft är en öl som normalt sett skall finnas på alla Systembolag runtom i landet. Priset är 14,90 för en 330 ml flaska. Alkoholhalten är 4.7%.
Om du är fördomsfull och vill förstärka din bild av att amerikansk öl saknar smak och mest liknar vatten så är Miller Genuine Draft ditt val. Om detta inte är ditt mål så kan du lämna Miller Genuine Draft på Systembolagets hylla och istället välja någon annan öl. Betyget blir en flaska av fem möjliga. Miller Genuine Draft fungerar möjligtvis en mycket varm sommardag, annars så är det en öl som lämnar mycket att önska.
Nåväl jag tänker ändå ge Miller Genuin Draft en ordentlig chans, men så fort jag slår upp en flaska så är det svårt att inte tänka dåliga fördomsfulla tankar om amerikansk öl. Färgen på Miller Genuin Draft är mycket ljust gul, jag kan faktiskt inte låta bli att tänka urin. Det vita skummet reser sig högt i glaset och till Miller Genuin Drafts försvar måste jag säga skummet stannar kvar en bra stund.
Doften är snudd på obefintlig men det finns en aningens citron i luften. Smaken är inte heller mycket att hänga i julgranen, precis som doften är det en öl som nästan inte smakar någonting alls. Jag blir påmind om när jag i min ungdom försökte brygga öl med hjälp av en ölsats från något tveksamt postorderföretag. Det som jag åstadkom då var inte så väldigt långt ifrån det jag upplever med Miller Genuine Draft, det vill säga en enda stor besvikelse över att någonting kan vara så enormt neutralt och ointressant. Här finns faktiskt ingenting som står ut överhuvudtaget.
Miller Genuine Draft är en öl som normalt sett skall finnas på alla Systembolag runtom i landet. Priset är 14,90 för en 330 ml flaska. Alkoholhalten är 4.7%.
Om du är fördomsfull och vill förstärka din bild av att amerikansk öl saknar smak och mest liknar vatten så är Miller Genuine Draft ditt val. Om detta inte är ditt mål så kan du lämna Miller Genuine Draft på Systembolagets hylla och istället välja någon annan öl. Betyget blir en flaska av fem möjliga. Miller Genuine Draft fungerar möjligtvis en mycket varm sommardag, annars så är det en öl som lämnar mycket att önska.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)