Beer Department önskar alla sina läsare ett riktigt Gott Nytt År.
Må det nya året innebära massor av möjligheter att dricka amerikansk öl.
torsdag 31 december 2009
torsdag 24 december 2009
God Jul
Beer Department önskar alla sina läsare en riktigt God Jul.
Må tomten vara riktigt snälla mot er alla.
Må tomten vara riktigt snälla mot er alla.
söndag 20 december 2009
Uppdateringar
På grund av en tjänsteresa har det blivit ont om uppdateringar på denna blogg på sistone. Eventuellt kommer någon recension till upp på sidan innan jul och nyår men det är ingenting jag kan lova i nuläget.
Men hav förtröstan, Beer Department är tveklöst tillbaka 2010 med ännu mer om amerikansk öl.
Men hav förtröstan, Beer Department är tveklöst tillbaka 2010 med ännu mer om amerikansk öl.
måndag 14 december 2009
Anchor Christmas Ale
Anchor Brewing Company är ett bryggeri som har haft lite svårt att imponera på mig, jag tycker att deras öl har varit relativt tråkiga genom åren. Det stora undantaget har väl varit deras Liberty Ale då annars har det varit ganska blekt tills jag lade vantarna på 2008 års upplaga av Christmas Ale, äntligen en fullträff från Anchor. Därför är förväntningarna stora när jag öppnar upp den första flaskan av 2009 års Christmas Ale från Anchor. Samtidigt måste jag försöka tygla mig själv, tänka bort förra året, koncentrera mig på hur årets upplaga smakar.
Det hela börjar med ett rejält misslyckande, då jag öppnar ölen har jag tydligen varit lite för ovarsam på vägen mellan kylskåp och diskbänk så ett vulkanutbrott av öl kommer ur flaskans topp så snart som jag öppnar den. Givetvis har jag både dammsugit och torkat köksgolvet tidigare idag. Naturligtvis. Till saken hör att jag var inte så elak mot flaskan, det är snarare ölen som gäckar mig i detta fall, precis som julmust kan göra.
Hur som helst, med blixtrande reflexer (och kanske med tankar på mitt nystädade golv) så lyckas rädda större delen av ölen så det blev trots allt gott om öl att provsmaka.
Tankarna på julmust kommer tillbaka när jag tittar på ljusbruna skummet hos Christmas Ale, omedelbart tre-fyra centimeter högt och sedan får man vara försiktig för skummet ökar i rask takt så fort jag häller mera öl i glaset.
Doften är härligt kryddig i sann julanda. Pepparkaka, kanel, ingefära och muskot i en riktigt bra, och unik, blandning. Färgen på ölen är rätt lik de sista riktigt mogna körsbär som man kan hitta i trädgården.
Så är det då dags att smaka av, och till min stora glädje så känner jag direkt att jag inte kommer att bli besviken i alla fall. Precis som när det gäller doften så innehåller smaken massor av olika kryddor en alldeles unik blandning. Till sist då, när vågen av olika kryddor har lagt sig så dyker det upp ännu en, nämligen en fin ton av peppar som på något vis blir den naturliga och självklara avslutningen på denna smakbomb.
Christmas Ale ingår som sagt i årets sortiment av julöl som finns att köpa på Systembolaget. Ännu så länge finns den väl representerad över hela landet, priset är 24.90 för en 355 ml flaska. Christmas Ale innehåller 5.5% alkohol.
Så nur är det spännande, hur står sig årets upplaga av Christmas Ale i förhållande till förra årets upplaga? Dags för ett betyg med andra ord. Jag kan nog tycka att 2008 års upplaga är ännu bättre än 2009 års version, men det säger egentligen ingenting alls för det är få öl som i min mening har varit så fin som 2008:an. Anchor Christmas Ale 2009 är en förbaskat bra öl men det är dock ingenting för dig som ogillar en öl som verkligen smakar annorlunda. Jag är dock lyrisk och har inga som helst problem med att plocka fram högsta betyg även i år, betyget blir alltså fem flaskor av fem möjliga.
Det hela börjar med ett rejält misslyckande, då jag öppnar ölen har jag tydligen varit lite för ovarsam på vägen mellan kylskåp och diskbänk så ett vulkanutbrott av öl kommer ur flaskans topp så snart som jag öppnar den. Givetvis har jag både dammsugit och torkat köksgolvet tidigare idag. Naturligtvis. Till saken hör att jag var inte så elak mot flaskan, det är snarare ölen som gäckar mig i detta fall, precis som julmust kan göra.
Hur som helst, med blixtrande reflexer (och kanske med tankar på mitt nystädade golv) så lyckas rädda större delen av ölen så det blev trots allt gott om öl att provsmaka.
Tankarna på julmust kommer tillbaka när jag tittar på ljusbruna skummet hos Christmas Ale, omedelbart tre-fyra centimeter högt och sedan får man vara försiktig för skummet ökar i rask takt så fort jag häller mera öl i glaset.
Doften är härligt kryddig i sann julanda. Pepparkaka, kanel, ingefära och muskot i en riktigt bra, och unik, blandning. Färgen på ölen är rätt lik de sista riktigt mogna körsbär som man kan hitta i trädgården.
Så är det då dags att smaka av, och till min stora glädje så känner jag direkt att jag inte kommer att bli besviken i alla fall. Precis som när det gäller doften så innehåller smaken massor av olika kryddor en alldeles unik blandning. Till sist då, när vågen av olika kryddor har lagt sig så dyker det upp ännu en, nämligen en fin ton av peppar som på något vis blir den naturliga och självklara avslutningen på denna smakbomb.
Christmas Ale ingår som sagt i årets sortiment av julöl som finns att köpa på Systembolaget. Ännu så länge finns den väl representerad över hela landet, priset är 24.90 för en 355 ml flaska. Christmas Ale innehåller 5.5% alkohol.
Så nur är det spännande, hur står sig årets upplaga av Christmas Ale i förhållande till förra årets upplaga? Dags för ett betyg med andra ord. Jag kan nog tycka att 2008 års upplaga är ännu bättre än 2009 års version, men det säger egentligen ingenting alls för det är få öl som i min mening har varit så fin som 2008:an. Anchor Christmas Ale 2009 är en förbaskat bra öl men det är dock ingenting för dig som ogillar en öl som verkligen smakar annorlunda. Jag är dock lyrisk och har inga som helst problem med att plocka fram högsta betyg även i år, betyget blir alltså fem flaskor av fem möjliga.
fredag 11 december 2009
Mitt i månaden nyheter december
Årets sista nyhetssläpp är avslöjat av Systembolaget och om man har varit en snäll person så har man verkligen saker att önska sig i detta nyhetssläpp. De nya amerikanska ölen är:
The Angel's Share, Angel's Share är ytterligare en öl från det Kalifornien-baserade bryggeriet Lost Abbey vars öl har nått Systembolagets hyllor så här i slutet på året. Jag har hört mycket gott om just denna öl men jag har inte druckit den själv. Priset är smått enorma 179 kronor för en 375 ml flaska så man bör nog ha varit väldigt snäll för att få en flaska Angel's Share.
Smashed Pumpkin, Smashed Pumpkin är en öl från det Maine-baserade bryggeriet Shipyard, priset är 71.50 för en 650 ml flaska. Inte heller denna öl är något som jag har provat tidigare, men har den någon som helst relation till en annan Shipyard-produktion, Pumpkinhead Ale, så vill jag höja en varningsflagga. Pumpkinhead Ale må ha en av ölvärldens coolaste etiketter men ölen var rent ut sagt förskräcklig.
Samuel Adams Utopias, Utopias från det Massachusetts-baserade bryggeriet Samuel Adams påstås vara världens starkaste öl med en alkoholhalt på 27%. Det kan också vara världens dyraste öl då den kommer att kosta 1290 kronor för en 720 ml flaska, riktigt så snäll har jag nog inte varit i år tror jag. Utopias bryggs av Samuel Adams varannat år, 2009 gjordes totalt cirka 9000 flaskor, endast 18 av dessa nådde Systembolaget.
Older Viscosity, Older Viscosity är en öl ifrån det Kalifornien-baserade bryggeriet Port Brewing Company. Mig veterligen representerades Port Brewing Company för första gången på Systembolaget genom Old Viscosity som fanns med bland mitt i månaden nyheterna för november. Jag har inte druckit varken Old eller Older ännu så jag kan inte säga något om ölen, däremot så kan jag säga att priset för Older Viscosity är 179 kronor för en 375 ml flaska.
High Tide Fresh Hop IPA, High Tide är kanske den öl som låter alla trevligast i mina öron bland mitt i månaden nyheterna i december. High Tide kommer även den ifrån det Kalifornien-baserade bryggeriet Port Brewing Company. Både Great Divide och Sierra Nevada har ju under året släppt "Fresh Hop" varianter som båda har varit riktigt trevliga, ser därmed fram även mot denna. Priset är 89 kronor för en 650 ml flaska.
Nu är frågan hur snäll man har varit under året, hur många av dessa öl får man kosta på sig alternativt önska sig? Det blir till att fundera över helgen, alla dessa nyheter släpps på Systembolaget tisdag 15/12.
The Angel's Share, Angel's Share är ytterligare en öl från det Kalifornien-baserade bryggeriet Lost Abbey vars öl har nått Systembolagets hyllor så här i slutet på året. Jag har hört mycket gott om just denna öl men jag har inte druckit den själv. Priset är smått enorma 179 kronor för en 375 ml flaska så man bör nog ha varit väldigt snäll för att få en flaska Angel's Share.
Smashed Pumpkin, Smashed Pumpkin är en öl från det Maine-baserade bryggeriet Shipyard, priset är 71.50 för en 650 ml flaska. Inte heller denna öl är något som jag har provat tidigare, men har den någon som helst relation till en annan Shipyard-produktion, Pumpkinhead Ale, så vill jag höja en varningsflagga. Pumpkinhead Ale må ha en av ölvärldens coolaste etiketter men ölen var rent ut sagt förskräcklig.
Samuel Adams Utopias, Utopias från det Massachusetts-baserade bryggeriet Samuel Adams påstås vara världens starkaste öl med en alkoholhalt på 27%. Det kan också vara världens dyraste öl då den kommer att kosta 1290 kronor för en 720 ml flaska, riktigt så snäll har jag nog inte varit i år tror jag. Utopias bryggs av Samuel Adams varannat år, 2009 gjordes totalt cirka 9000 flaskor, endast 18 av dessa nådde Systembolaget.
Older Viscosity, Older Viscosity är en öl ifrån det Kalifornien-baserade bryggeriet Port Brewing Company. Mig veterligen representerades Port Brewing Company för första gången på Systembolaget genom Old Viscosity som fanns med bland mitt i månaden nyheterna för november. Jag har inte druckit varken Old eller Older ännu så jag kan inte säga något om ölen, däremot så kan jag säga att priset för Older Viscosity är 179 kronor för en 375 ml flaska.
High Tide Fresh Hop IPA, High Tide är kanske den öl som låter alla trevligast i mina öron bland mitt i månaden nyheterna i december. High Tide kommer även den ifrån det Kalifornien-baserade bryggeriet Port Brewing Company. Både Great Divide och Sierra Nevada har ju under året släppt "Fresh Hop" varianter som båda har varit riktigt trevliga, ser därmed fram även mot denna. Priset är 89 kronor för en 650 ml flaska.
Nu är frågan hur snäll man har varit under året, hur många av dessa öl får man kosta på sig alternativt önska sig? Det blir till att fundera över helgen, alla dessa nyheter släpps på Systembolaget tisdag 15/12.
torsdag 10 december 2009
Samuel Adams Black Lager
Då och då dyker det upp lite spännande och udda saker i ölvärlden. En av de saker som jag tycker är lite roligt och annorlunda är den mörka lager som man då och då hittar ute på de pubar jag besöker. Det är kanske inte en typ av öl som jag dricker mycket av men en typ av öl som ofta tilltalar mig. Antalet amerikanska mörka lager som Systembolaget erbjuder är just nu begränsat till en enda nämligen Black Lager från det Massachusetts-baserade bryggeriet Samuel Adams.
När jag slår upp Black Lager i mitt glas så inser jag genast att det är en öl som lever upp till den första delen av sitt namn. Det är en öl som helt klart är svart i färgen men här finns också en ton av koppar i ölen och håll upp glaset mot en lampa så blir den åt det blodröda hållet till.
Skummet växer upp högt och fint i glaset men skummet har en lite halvtrist gråbrun färg. Det är naturligtvis ingenting som går att undvika när färgen på ölen är så mörk som den är men på något vis så blir det ändå lite avvisande i brist på bättre ord.
Doften på Black Lager är inte något som direkt överraskar, här finns klara nyanser av både starkt kaffe och mörk kakaorik choklad.
Smaken är snudd på identisk med doften, återigen en klar ton av kaffe och mörk choklad. Det är dock en smak som är lite nedtonad, inte så aggressiv som mörk choklad ofta kan vara. Istället så liksom smälter smaken i munnen och så småningom så byts kaffet och chokladen ut mot en fint balanserad beska som ligger kvar tämligen länge i munnen.
Samuel Adams Black Lager är en öl som finns i Systembolagets ordinarie sortiment, därmed för alla något välsorterade Systembolag denna öl. Priset är 15.90 för en 355 ml flaska, alkoholhalten är 4.9%.
Hur är det då med betyget? Som sagt Black Lager är en typ av öl som har svårt att låta bli när jag ser den till försäljning. Samuel Adams Black Lager är helt klart en intressant öl men det är väl ingen öl som jag skulle dricka särskilt många av. Betyget stannar vid tre flaskor av fem möjliga, den fjärde flaskan är dock riktigt nära.
Fotnot: Black Lager eller originalnamnet "Schwartzbier" är från början en specialitet från området Thüringen i centrala Tyskland där öltypen har bryggts sedan sent 1300-tal. Idag har även många amerikanska bryggerier plockat upp den regionala tyska specialitet, exempelvis erbjöd Systembolaget tidigare Saranac Black Forest från Matt Brewing Company.
När jag slår upp Black Lager i mitt glas så inser jag genast att det är en öl som lever upp till den första delen av sitt namn. Det är en öl som helt klart är svart i färgen men här finns också en ton av koppar i ölen och håll upp glaset mot en lampa så blir den åt det blodröda hållet till.
Skummet växer upp högt och fint i glaset men skummet har en lite halvtrist gråbrun färg. Det är naturligtvis ingenting som går att undvika när färgen på ölen är så mörk som den är men på något vis så blir det ändå lite avvisande i brist på bättre ord.
Doften på Black Lager är inte något som direkt överraskar, här finns klara nyanser av både starkt kaffe och mörk kakaorik choklad.
Smaken är snudd på identisk med doften, återigen en klar ton av kaffe och mörk choklad. Det är dock en smak som är lite nedtonad, inte så aggressiv som mörk choklad ofta kan vara. Istället så liksom smälter smaken i munnen och så småningom så byts kaffet och chokladen ut mot en fint balanserad beska som ligger kvar tämligen länge i munnen.
Samuel Adams Black Lager är en öl som finns i Systembolagets ordinarie sortiment, därmed för alla något välsorterade Systembolag denna öl. Priset är 15.90 för en 355 ml flaska, alkoholhalten är 4.9%.
Hur är det då med betyget? Som sagt Black Lager är en typ av öl som har svårt att låta bli när jag ser den till försäljning. Samuel Adams Black Lager är helt klart en intressant öl men det är väl ingen öl som jag skulle dricka särskilt många av. Betyget stannar vid tre flaskor av fem möjliga, den fjärde flaskan är dock riktigt nära.
Fotnot: Black Lager eller originalnamnet "Schwartzbier" är från början en specialitet från området Thüringen i centrala Tyskland där öltypen har bryggts sedan sent 1300-tal. Idag har även många amerikanska bryggerier plockat upp den regionala tyska specialitet, exempelvis erbjöd Systembolaget tidigare Saranac Black Forest från Matt Brewing Company.
måndag 7 december 2009
Tidningsartikel om amerikansk öl
Jag måste ännu en gång "pusha" för det Dagens Nyheters ölkännare Ulrika Nyström Ljung skriver generellt om december månads ölnyheter och de amerikanska ölnyheterna i synnerhet. Ulrika Nyström Ljungs sammanfattning om Systembolagets decembernyheter hittar du om du följer denna länk.
söndag 6 december 2009
Fresh Hop Pale Ale
Bland december månads nyheter på Systembolaget så fanns det flera spännande öl. En av de öl som precis har dykt upp på försäljningshyllorna är Fresh Hop Pale Ale från det Colorado-baserade bryggeriet Great Divide. Både "Fresh Hop" och "Pale Ale" låter trevligt i mina öron så jag kastar mig med hull och hår över en flaska.
Jag börjar slå upp en flaska Fresh Hop i mitt glas och möts genast av en orangegul färg på ölen, kanske aningens ljusare än vad jag hade tänkt mig. Å andra sidan så väl Pale Ale allt som oftast relativt ljus. Det är absolut inget fel på färgen men det som verkligen utmärker sig i glaset är skummet. En mycket hög och tät skumkrona lägger sig i glaset, skummet är så pass tjockt i konsistensen att jag börjar tänka på vispad grädde. Skummet har dessutom den trevliga egenskapen att den ligger kvar länge i glaset, verkligen inte illa.
Doften är tämligen neutral, "Fresh Hop" bär i alla fall hos mig förväntningar om en kraftig humle- och bröddoft, den är dock inte alls särskilt tydlig även om den finns där. Som etiketten skvallrar så är det väl snarare en doft av citrus eller ännu hellre grapefrukt som känns.
Så här långt låter jag kanske lite negativ, det är inte alls min mening då jag på intet vis är besviken. Så här långt är det väl snarare "något lite annat än vad jag hade tänkt mig" som präglar mina tankar.
Hur är det då med smaken, ja nu möts jag av precis det jag hade tänkt med. Fresh Hop är en humlebomb, i synnerhet för att vara en Pale Ale, men Fresh Hop är också en av de trevligare bomber jag har träffat på. Smaken av humle och den beska som följer är påtaglig men samtidigt inte så intensiv så att det blir otrevligt. Det är utmanande men inte så att det går kalla kårar efter ryggraden när man dricker Fresh Hop. Humlen och den härliga beskan döljer också effektivt alkoholhalten i ölen som ligger på 6.1%.
Fresh Hop är som sagt en öl som lanserades bland nyheterna i december så ännu så länge är tillgången på Fresh Hop relativt god men det är inte en öl som kommer att finnas för evigt på Systembolaget. Priset är 79.80 för en 650 ml flaska, trots det aningens höga priset så vill jag nog påstå att det är en klart prisvärd öl.
Som avrundning på det hela är det dags att sätta ett betyg. När jag läser vad jag har skrivit så här långt så låter det återigen lite grand som om jag inte är så förtjust i Fresh Hop. Det stämmer inte, det är precis tvärtom, jag tycker att Great Divide har lyckats bättre med sin variant av Fresh Hop jämfört med till exempel Sierra Nevadas Harvest Southern Hemisphere 2009 som fanns på Systembolaget tidigare i år och som jag också har diskuterat tidigare. Trots ett mycket bra försök så når inte Fresh Hop hela vägen fram men mycket välförtjänt vill jag ge den ett betyg av fyra flaskor av fem möjliga.
Jag börjar slå upp en flaska Fresh Hop i mitt glas och möts genast av en orangegul färg på ölen, kanske aningens ljusare än vad jag hade tänkt mig. Å andra sidan så väl Pale Ale allt som oftast relativt ljus. Det är absolut inget fel på färgen men det som verkligen utmärker sig i glaset är skummet. En mycket hög och tät skumkrona lägger sig i glaset, skummet är så pass tjockt i konsistensen att jag börjar tänka på vispad grädde. Skummet har dessutom den trevliga egenskapen att den ligger kvar länge i glaset, verkligen inte illa.
Doften är tämligen neutral, "Fresh Hop" bär i alla fall hos mig förväntningar om en kraftig humle- och bröddoft, den är dock inte alls särskilt tydlig även om den finns där. Som etiketten skvallrar så är det väl snarare en doft av citrus eller ännu hellre grapefrukt som känns.
Så här långt låter jag kanske lite negativ, det är inte alls min mening då jag på intet vis är besviken. Så här långt är det väl snarare "något lite annat än vad jag hade tänkt mig" som präglar mina tankar.
Hur är det då med smaken, ja nu möts jag av precis det jag hade tänkt med. Fresh Hop är en humlebomb, i synnerhet för att vara en Pale Ale, men Fresh Hop är också en av de trevligare bomber jag har träffat på. Smaken av humle och den beska som följer är påtaglig men samtidigt inte så intensiv så att det blir otrevligt. Det är utmanande men inte så att det går kalla kårar efter ryggraden när man dricker Fresh Hop. Humlen och den härliga beskan döljer också effektivt alkoholhalten i ölen som ligger på 6.1%.
Fresh Hop är som sagt en öl som lanserades bland nyheterna i december så ännu så länge är tillgången på Fresh Hop relativt god men det är inte en öl som kommer att finnas för evigt på Systembolaget. Priset är 79.80 för en 650 ml flaska, trots det aningens höga priset så vill jag nog påstå att det är en klart prisvärd öl.
Som avrundning på det hela är det dags att sätta ett betyg. När jag läser vad jag har skrivit så här långt så låter det återigen lite grand som om jag inte är så förtjust i Fresh Hop. Det stämmer inte, det är precis tvärtom, jag tycker att Great Divide har lyckats bättre med sin variant av Fresh Hop jämfört med till exempel Sierra Nevadas Harvest Southern Hemisphere 2009 som fanns på Systembolaget tidigare i år och som jag också har diskuterat tidigare. Trots ett mycket bra försök så når inte Fresh Hop hela vägen fram men mycket välförtjänt vill jag ge den ett betyg av fyra flaskor av fem möjliga.
fredag 4 december 2009
Hoppe
Så var det dags för en premiär för mig, för första gången skall jag dricka en öl från det New York-baserade bryggeriet Southern Tier. Valet faller på deras öl Hoppe som är en Imperial Extra Pale Ale. Mums-mums tänker jag när jag ser "Extra Pale Ale" och korkar ivrigt upp en flaska.
Det första Hoppe lyckas med är att överraska mig rejält då det är en öl som är betydligt ljusare än vad jag hade förväntat mig. Jag kan inte låta bli att tänka "stor stark", det vill säga någon av de enklare varianter av en lager som man får i glaset om man beställer "en öl" på krogen. Lyckligtvis så slutar likheterna med en "stor stark" i färgen.
Skummet lägger sig till en början högt och fint i glaset. Färgen är vit som sipporna man hittar i dikeskanterna i maj. Det som är lite synd är att skummet inte ligger kvar så länge i glaset, efter bara en kort stund så har det förvandlats till några små öar som ligger och flyter på ölets topp.
Doften... ja vad kan jag säga. Hoppe är som sagt en Imperial Extra Pale Ale och naturligtvis så finns det en hel del humle i doften. Men Hoppe överraskar igen och bjuder på betydligt mer grapefrukt och mandarin i doften än vad jag hade trott. Återigen en trevlig överraskning som bryter av mot mina förväntningar.
Smaken... ja vad kan jag säga. Hoppe är som sagt en Imperial Extra Pale Ale och naturligtvis så finns det en hel del humle och beska i smaken. Det är dock inte så tydligt som jag trodde, Hoppe är trots allt lite nedtonad på beska. Istället så överraskar Hoppe en gång till, jag får vissa tankar på friskhet och spannmålston som man normalt sett hittar hos veteöl. Smaken är riktigt god men jag måste säga att jag också känner av alkoholhalten på 8.0% i den. Hoppe hade sannolikt vunnit på att vara lite mindre alkoholstark.
Hoppe lanserades som en tillfällig nyhet på Systembolaget i september. Enstaka flaskor finns kvar om du vill prova den. Hoppe kostar 99 kronor för en 650 ml flaska.
Jag måste säga att mitt första möte med en öl ifrån Southern Tier är ett positivt sådant. Hoppe är kanske inte den allra bästa öl jag har druckit men nog håller ölen en riktigt hög klass. Det jag hela tiden kommer tillbaka till är "överraskning". Och hade tonen av alkohol varit lite mindre så undrar jag om inte toppbetyget hade kunnat att ticka in. Nu nöjer jag mig med att ge Hoppe fyra flaskor av fem möjliga. Även om Hoppe är relativt dyr så råder jag att sticka iväg till Systembolaget och lägga beslag på en av de få flaskor som finns kvar att köpa.
Det första Hoppe lyckas med är att överraska mig rejält då det är en öl som är betydligt ljusare än vad jag hade förväntat mig. Jag kan inte låta bli att tänka "stor stark", det vill säga någon av de enklare varianter av en lager som man får i glaset om man beställer "en öl" på krogen. Lyckligtvis så slutar likheterna med en "stor stark" i färgen.
Skummet lägger sig till en början högt och fint i glaset. Färgen är vit som sipporna man hittar i dikeskanterna i maj. Det som är lite synd är att skummet inte ligger kvar så länge i glaset, efter bara en kort stund så har det förvandlats till några små öar som ligger och flyter på ölets topp.
Doften... ja vad kan jag säga. Hoppe är som sagt en Imperial Extra Pale Ale och naturligtvis så finns det en hel del humle i doften. Men Hoppe överraskar igen och bjuder på betydligt mer grapefrukt och mandarin i doften än vad jag hade trott. Återigen en trevlig överraskning som bryter av mot mina förväntningar.
Smaken... ja vad kan jag säga. Hoppe är som sagt en Imperial Extra Pale Ale och naturligtvis så finns det en hel del humle och beska i smaken. Det är dock inte så tydligt som jag trodde, Hoppe är trots allt lite nedtonad på beska. Istället så överraskar Hoppe en gång till, jag får vissa tankar på friskhet och spannmålston som man normalt sett hittar hos veteöl. Smaken är riktigt god men jag måste säga att jag också känner av alkoholhalten på 8.0% i den. Hoppe hade sannolikt vunnit på att vara lite mindre alkoholstark.
Hoppe lanserades som en tillfällig nyhet på Systembolaget i september. Enstaka flaskor finns kvar om du vill prova den. Hoppe kostar 99 kronor för en 650 ml flaska.
Jag måste säga att mitt första möte med en öl ifrån Southern Tier är ett positivt sådant. Hoppe är kanske inte den allra bästa öl jag har druckit men nog håller ölen en riktigt hög klass. Det jag hela tiden kommer tillbaka till är "överraskning". Och hade tonen av alkohol varit lite mindre så undrar jag om inte toppbetyget hade kunnat att ticka in. Nu nöjer jag mig med att ge Hoppe fyra flaskor av fem möjliga. Även om Hoppe är relativt dyr så råder jag att sticka iväg till Systembolaget och lägga beslag på en av de få flaskor som finns kvar att köpa.
torsdag 3 december 2009
Brooklyn Monster Ale
Idag är det dags att styra kosan tillbaka till östkusten i USA för en provsmakning av Brooklyn Monster Ale från det New York-baserade bryggeriet Brooklyn Brewery.
Som namnet antyder är detta en utmaning. Först och främst ligger alkoholhalten på hela 10%, sedan är det en öl av typen Barley Wine som sällan brukar vara den allra mest lättdruckna öl du kan hitta att köpa.
Nåväl till en början går det ändå rätt bra, Monster Ale är mörkt bärnstensfärgad och faktiskt riktigt vacker i färgen. Det är inga problem att bygga upp ett fint skum, det reser sig inte så högt i glaset men det är tjockt och vackert om än lite blekt vitt.
Men sedan börjar problemen med Monster Ale. Det doftar citrus och sherry. Det finns lite mörka frukter typ körsbär och en aningens russin. Men... det finns en doft som är mycket tydligare än allting annat. Sprit. Massor av sprit. Så till den grad att det sticker i näsan, det är så jag vill dra undan huvudet från ölen.
Hur är det då med smaken? Ja som doften tyvärr redan har antytt så finns det även mängder med alkohol i smaken. Tyvärr. Jag förstår faktiskt inte meningen med att anstränga sig och att lägga ned en massa tid på att brygga en öl som mest är alldeles för spritig. Det finns säkert massor av fina smaker i Monster Ale, men återigen Brooklyn Brewery har bryggt en öl som mest smakar alkohol. Som sagt jag förstår verkligen inte meningen med detta.
För tillfället går det inte att köpa Monster Ale på Systembolaget men det är en öl som har letat sig dit då och då och det är väl inte helt omöjligt att det händer igen. Då den fanns sist så kostade den 19.90 för en 355 ml flaska. Om du ändå vill prova Monster Ale så är det en öl som jag ser då och då på pubar som för öl utöver "standardsortimentet", tyvärr kan jag väl inte med bästa vilja i världen säga att det är bra köp om du hittar den. Skall vara då om du är ute efter att bli dragen relativt snabbt.
För att då på sedvanligt sätt avsluta med ett betyg så är det en smula svårt för mig. Brooklyn Brewery är ett bryggeri som jag känner starkt för inte minst då jag har haft förmånen att besöka det två gånger. Jag är också generellt sett mycket förtjust i ölen som Brooklyn Brewery tillverkar. Men samtidigt måste jag vara ärlig och jag tycker verkligen inte att Monster Ale är en bra öl. På senare tid har jag druckit ett par öl av typen Barley Wine som har varit rätt goda. Monster Ale är inte det, den utmärks av en alldeles för tydlig spritsmak som ganska väl täcker alla andra smaker i ölen. Så tyvärr, denna gång blir betyget en flaska av fem möjliga. Monster Ale är en öl som med lätthet förstärker de fördomar och "förväntningar" jag har om Barley Wine.
Som namnet antyder är detta en utmaning. Först och främst ligger alkoholhalten på hela 10%, sedan är det en öl av typen Barley Wine som sällan brukar vara den allra mest lättdruckna öl du kan hitta att köpa.
Nåväl till en början går det ändå rätt bra, Monster Ale är mörkt bärnstensfärgad och faktiskt riktigt vacker i färgen. Det är inga problem att bygga upp ett fint skum, det reser sig inte så högt i glaset men det är tjockt och vackert om än lite blekt vitt.
Men sedan börjar problemen med Monster Ale. Det doftar citrus och sherry. Det finns lite mörka frukter typ körsbär och en aningens russin. Men... det finns en doft som är mycket tydligare än allting annat. Sprit. Massor av sprit. Så till den grad att det sticker i näsan, det är så jag vill dra undan huvudet från ölen.
Hur är det då med smaken? Ja som doften tyvärr redan har antytt så finns det även mängder med alkohol i smaken. Tyvärr. Jag förstår faktiskt inte meningen med att anstränga sig och att lägga ned en massa tid på att brygga en öl som mest är alldeles för spritig. Det finns säkert massor av fina smaker i Monster Ale, men återigen Brooklyn Brewery har bryggt en öl som mest smakar alkohol. Som sagt jag förstår verkligen inte meningen med detta.
För tillfället går det inte att köpa Monster Ale på Systembolaget men det är en öl som har letat sig dit då och då och det är väl inte helt omöjligt att det händer igen. Då den fanns sist så kostade den 19.90 för en 355 ml flaska. Om du ändå vill prova Monster Ale så är det en öl som jag ser då och då på pubar som för öl utöver "standardsortimentet", tyvärr kan jag väl inte med bästa vilja i världen säga att det är bra köp om du hittar den. Skall vara då om du är ute efter att bli dragen relativt snabbt.
För att då på sedvanligt sätt avsluta med ett betyg så är det en smula svårt för mig. Brooklyn Brewery är ett bryggeri som jag känner starkt för inte minst då jag har haft förmånen att besöka det två gånger. Jag är också generellt sett mycket förtjust i ölen som Brooklyn Brewery tillverkar. Men samtidigt måste jag vara ärlig och jag tycker verkligen inte att Monster Ale är en bra öl. På senare tid har jag druckit ett par öl av typen Barley Wine som har varit rätt goda. Monster Ale är inte det, den utmärks av en alldeles för tydlig spritsmak som ganska väl täcker alla andra smaker i ölen. Så tyvärr, denna gång blir betyget en flaska av fem möjliga. Monster Ale är en öl som med lätthet förstärker de fördomar och "förväntningar" jag har om Barley Wine.
tisdag 1 december 2009
Månadens Pub
För första gången i denna bloggs historia så skall vi idag bege oss utanför Stockholm för ett pubbesök. Beer Department sätter sig i ett X2000-tåg till Göteborg, sedan blir det spårvagn till Järntorget och till sist några minuters promenad innan det slutmålet nås, nämligen puben The Rover som du hittar på Andra Långgatan 12.
The Rover är en av de minst djupa men samtidigt en av de bredare pubar jag har besökt. Lokalen är mycket trevlig men också lite konstigt utformad. Nåväl, det är väl en parentes i sammanhanget, hur lokalen ser ut är ingenting som bedöms här, var bara tvungen att säga det.
Då jag första gången klev in på The Rover så kände jag mig märkvärdigt välkommen. Det var som om jag hade varit där massor av gånger förut, personalen hälsar på mig som om vi har setts massor av gånger. Ett minst sagt bra första intryck.
Personalen fortsätter att imponera då de genomgående har stor kunskap om den öl de serverar och gärna delar med sig av sig kunskap utan att för den delen bli framfusig och övertygande. Något som jag själv ofta har en tendens att bli när jag ivrigt förklarar en viss öls förträfflighet.
Ölutbudet är lysande. Massor av öl på fat från Sverige, Tjeckien och Storbritanien. Detta spetsas med lokala varianter från Göteborgsbryggerierna Dugges och Oceanbryggeriet. Flaskutbudet är om möjligt ännu bredare, till min stora glädje fyllt till bredden med mängder av amerikansk öl. Priserna på öl är humana men är också stundtals på gränsen till dyra.
Maten på The Rover är också riktigt fin. Viltfärslimpan är en väl tilltagen och god rätt som säljs till vrakpriset 119 kronor. Den näst intill obligatoriska hamburgaren är det inget fel på men det är väl heller ingenting som står ut. Genomgående upplever jag maten som mycket prisvärd.
Finns det då någonting negativt med The Rover? Tja... det negativa jag kan säga är väl att här finns något som gör att jag får en känsla av Göteborgs mindrevärdeskomplex när jag pratar med personalen. Öl från Göteborg och dess närhet (Dugges och Oceanbryggeriet) hyllas enormt. Definitivt inte oförtjänt då jag gillar det mesta jag har druckit på från dessa bryggerier. Men öl från Sigtuna Brygghus avfärdas med ett enda ord som "skräp" och riktigt svårt med trovärdigheten blir det när "det aldrig har bryggts en intressant öl" hos Nynäshamns Ångbryggeri.
Jag har förvisso själv svårt för ölen från Sigtuna, men den senare kommentaren ser jag som direkt löjlig, det är nog bara i Göteborg som man tycker att det inte har kommit en enda intressant öl från Nynäshamn.
Nåväl jag låter detta passerar inte minst som The Rover är ett mycket bra ställe som jag hittade mest av slump när jag sist besökte Göteborg. Ölutbudet är fantastiskt i synnerhet för mig som älskar amerikansk öl. Men då jag är svag för att prova öl från svenska småbryggerier så får jag min beskärda del även här. Maten är också den riktigt fin och dessutom prisvärd så det räcker och blir över. Betyget slutar därför på fem barspeglar av fem möjliga.
Fotnot: Till The Rovers försvar måste jag göra ett tillägg. Uppenbarligen har någonting hänt hos The Rover sedan jag var där. Just nu finns ett flertal öl från Nynäshamns Ångbryggeri i The Rovers fatölssortiment. Skall man kanske tro att kommentaren om Nynäshamn var en tillfällig tankegroda?
The Rover är en av de minst djupa men samtidigt en av de bredare pubar jag har besökt. Lokalen är mycket trevlig men också lite konstigt utformad. Nåväl, det är väl en parentes i sammanhanget, hur lokalen ser ut är ingenting som bedöms här, var bara tvungen att säga det.
Då jag första gången klev in på The Rover så kände jag mig märkvärdigt välkommen. Det var som om jag hade varit där massor av gånger förut, personalen hälsar på mig som om vi har setts massor av gånger. Ett minst sagt bra första intryck.
Personalen fortsätter att imponera då de genomgående har stor kunskap om den öl de serverar och gärna delar med sig av sig kunskap utan att för den delen bli framfusig och övertygande. Något som jag själv ofta har en tendens att bli när jag ivrigt förklarar en viss öls förträfflighet.
Ölutbudet är lysande. Massor av öl på fat från Sverige, Tjeckien och Storbritanien. Detta spetsas med lokala varianter från Göteborgsbryggerierna Dugges och Oceanbryggeriet. Flaskutbudet är om möjligt ännu bredare, till min stora glädje fyllt till bredden med mängder av amerikansk öl. Priserna på öl är humana men är också stundtals på gränsen till dyra.
Maten på The Rover är också riktigt fin. Viltfärslimpan är en väl tilltagen och god rätt som säljs till vrakpriset 119 kronor. Den näst intill obligatoriska hamburgaren är det inget fel på men det är väl heller ingenting som står ut. Genomgående upplever jag maten som mycket prisvärd.
Finns det då någonting negativt med The Rover? Tja... det negativa jag kan säga är väl att här finns något som gör att jag får en känsla av Göteborgs mindrevärdeskomplex när jag pratar med personalen. Öl från Göteborg och dess närhet (Dugges och Oceanbryggeriet) hyllas enormt. Definitivt inte oförtjänt då jag gillar det mesta jag har druckit på från dessa bryggerier. Men öl från Sigtuna Brygghus avfärdas med ett enda ord som "skräp" och riktigt svårt med trovärdigheten blir det när "det aldrig har bryggts en intressant öl" hos Nynäshamns Ångbryggeri.
Jag har förvisso själv svårt för ölen från Sigtuna, men den senare kommentaren ser jag som direkt löjlig, det är nog bara i Göteborg som man tycker att det inte har kommit en enda intressant öl från Nynäshamn.
Nåväl jag låter detta passerar inte minst som The Rover är ett mycket bra ställe som jag hittade mest av slump när jag sist besökte Göteborg. Ölutbudet är fantastiskt i synnerhet för mig som älskar amerikansk öl. Men då jag är svag för att prova öl från svenska småbryggerier så får jag min beskärda del även här. Maten är också den riktigt fin och dessutom prisvärd så det räcker och blir över. Betyget slutar därför på fem barspeglar av fem möjliga.
Fotnot: Till The Rovers försvar måste jag göra ett tillägg. Uppenbarligen har någonting hänt hos The Rover sedan jag var där. Just nu finns ett flertal öl från Nynäshamns Ångbryggeri i The Rovers fatölssortiment. Skall man kanske tro att kommentaren om Nynäshamn var en tillfällig tankegroda?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)