Widdershins

Efter att senast ha provat en flaska Coors Light så tar jag till ett säkert kort denna gång eftersom jag vill ha en garanterad smak på ölen jag dricker denna gång. Ur förrådet hämtas en flaska Widdershins från det Colorado-baserade bryggeriet Left Hand Brewing.

Det första som slår mig när jag försiktigt häller upp Widdeshins i ett glas är att jag tycker att den är ovanligt ljus för att vara en Barleywine öl. Färgen påminner mig om när jag var på Dominikanska Republiken för massor av år sedan och för första gången lärde mig uppskatta mörk rom. En mellanbrun öl med en guldton i sig. Skummet lägger sig högt och fint i glaset, ett skum som har en ljusbrun ton.

Dofterna som jag känner i Widdershins är till en början lite svår att komma underfund med vad de är. Efter tag så tror jag mig det är russin som finns där, men det finns så mycket mer, citrusfrukter, bröd, smörkola och till och med läder i en salig blandning.

Alla komplexa och svårbestämda dofter i Widdershins återspeglar sig även i smaken. I sann Barleywine anda så innehåller Widdershins 9.1% alkohol men det märks inte alls i smaken, istället så finns smak av frukt, en fin söt smak, väl balanserad beska och en del vanilj som troligtvis kommer från eklagringen av Widdershins. Och precis när man tror att allting har lugnat ned sig så växer det fram fin rökig smak för att göra smaken än mer komplex. Trots alla smaker är Widdershins väldigt len och rund i smaken, inte alls så "kantig" som Barleywine ofta kan vara.

För tillfället finns inte Widdershins att köpa på Systembolaget men då den fanns vill jag minnas att den kostade runt 90 kr för en 750 ml flaska.

För att summera det hela så måste jag säga att Widdershins är en positiv överraskning. Det är nog den mest lättdruckna Barleywine som jag har provat. Trots det är det en öl som är fylld till bredden med smaker. Betyget blir fyra flaskor av fem möjliga, Widdershins är en komplex öl som trots alla smaker är lättdrucken.

Fotnot: Widdershins ingår i Left Hands "Big Mo" serie där också öl som Goosinator, Rye Bock och Chainsaw är representerade. Big Mo-serien tappades upp på 750 ml flaskor och försågs med en riktig kork och bygel, likt en flaska champagne. Många av ölen i Big Mo-serien togs in på Systembolaget för ungefär under 2008 men sedan dess har dem inte setts till. Allt var inte bra i Big Mo-serien men det var i regel intressant öl att prova. Om du ser flaskor i Big Mo-serien är mitt generella råd att prova den ölen.