Från och med nu så fungerar fältet för kommentarer tillhörande de inlägg som publiceras på Beer Department fullt ut. En miss i inställningarna har gjort att du tidigare var tvungen att vara inloggad med ett google-konto för att kunna lägga kommentarer, detta är nu åtgärdat.
Frihet under ansvar ok!
lördag 29 maj 2010
fredag 28 maj 2010
Juninyheter på Systembolaget
Så har större delen av maj redan gått, var tar tiden vägen just nu? Okej att jag har varit på resande fot stora delar av maj men det är ändå svårt att tro att våren redan är slut och att sommaren finns där runt hörnet. Systembolaget väljer att fira sommarens ankomst med en ny amerikansk öl som kommer att finnas tillgänglig för inköp tisdag 1/6.
Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010:
Så är det dags att ta in ytterligare en öl från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada. Jag har väl ingenting emot det egentligen samtidigt som jag kan känna att just Sierra Nevada får väldigt mycket utrymme bland nyheterna som lanseras på Systembolaget. Hur som helst kommer jag garanterat lägga beslag på ett antal flaskor Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010. Denna öl kommer att finnas tillgänglig på de mer välsorterade Systembolagen i Sverige, priset för en 350 ml flaska är satt till 27.90.
Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010:
Så är det dags att ta in ytterligare en öl från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada. Jag har väl ingenting emot det egentligen samtidigt som jag kan känna att just Sierra Nevada får väldigt mycket utrymme bland nyheterna som lanseras på Systembolaget. Hur som helst kommer jag garanterat lägga beslag på ett antal flaskor Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010. Denna öl kommer att finnas tillgänglig på de mer välsorterade Systembolagen i Sverige, priset för en 350 ml flaska är satt till 27.90.
torsdag 27 maj 2010
Tisdag i New York
Det första ljud jag hör när jag vaknar på hotellrummet är ljudet av regn. Massor av regn. Suck. Jag hoppas på det bästa, drar på mig täcket igen och sover några timmar till i hopp om bättre väder. Tyvärr hjälper inte sömnen ett dugg mot vädret i alla fall, regnet fortsätter att ösa ned så jag inser snart att jag får ändra de planer jag hade för dagen. En del utomhusaktiviteter får bytas mot inomhusaktiviteter istället, dagen får till stora delar handla om att gå runt i mer eller mindre galna affärer efter Broadway och i Chinatown och att springa så fort jag bara kan mellan dessa för att undvika att bli alltför blöt. När det regnar i New York så regnar det rejält. Till sist så är jag trött på affärerna men samtidigt är jag inte så sugen på att dricka öl heller i ösregnet. Men det är bara att bita ihop och bege sig mot ett av målen på denna resa, Chelsea Brewing Company, en restaurang och mikrobryggeri beläget vid Hudson River på Chelsea Piers vid 12th Avenue och 22 Street.
En första anblick på Chelsea Brewing Company imponerar inte, en ganska tråkig lokal med faktiskt ful inredning (ha som om jag är någon expert på inredning). Men å andra sidan skulle med största sannolikhet mitt första intryck här nere vid vattnet vara helt annorlunda om det fina vädret från i söndags rådde även idag.
Nåväl jag är inte här för inredning och väder, jag är här för att prova deras öl och ta mig en bit mat. Hamburgare får bli mitt (självklara) val, till det så passar jag på att beställa in Chelsea Brewing Companys sampler plate, sex öl i som serveras i glas om 4 fluid oz (en dryg deciliter) styck.
Den första ölen som jag provar är en av bryggeriets flaggskepp, Checker Cab Blonde Ale. En mycket ljus öl som får mig att befara att detta är likt Millers eller Coors men till min glädje har jag fel. Detta är en öl som snarare påminner väldigt mycket om den tyska Kölschen, till exempel den utmärkta DOM så fanns på Systembolaget tills för något år sedan. Inte så mycket doft, en anings bröd bara, men desto mera fräsch krispig smak likt en kall vintermorgon i februari. Lite citrus, lite honung ryms här också. "It's time to grab a cab" säger Chelsea Brewing Company själva och varför inte en helt duglig öl det får bli tre flaskor av fem möjliga.
Dagens andra öl blir Sunset Red Ale. Som namnet antyder är detta en kopparfärgad Ale som ser vackert inbjudande ut i glaset men tyvärr slutar det roliga där. Jag har svårt att känna någon doft från ölen och smaken innehåller frukt i ungefär en sekund innan en liten beska tar över. Med minsta möjliga marginal når Sunset Red Ale upp till två flaskor av fem möjliga, det här var mest en bagatell som passerade.
Efter denna besvikelse så ser jag fram mot att prova den tredje ölen med det lovande namnet Hop Angel IPA. En grumlig mörkgul öl har slagits upp i mitt lilla glas. Det doftar bröd och det doftar citrusfrukter. Smaken blandar fint diverse frukter och humle men smaken försvinner också ganska så fort ur munnen. Det skulle vara intressant att dricka denna öl i ett större glas och något lite varmare, jag tror att den skulle vinna på det, nu får det bli ett betyg på tre flaskor av fem möjliga.
Ett av Chelsea Brewing Companys stoltheter, en öl som har vunnit ett flertal priser är den fjärde ölen jag provar, Black Hole XXX Stout. Drycken är svart som en stjärnlös natt i november. Det doftar starkt kaffe och kakao och det är också vad mycket av smaken innehåller. En mycket fin och lång eftersmak gör att detta är en öl som stannar kvar länge i gommen. Utan någon som helst tvekan förstår jag var denna öl har fått priser, jag stämmer in i hyllningskören och ger den fem flaskor av fem möjliga.
Det är väl egentligen inte så snällt att prova fler öl efter den jättefina stout som jag nyss har provat men jag dricker ett glas vatten för att neutralisera smakerna innan jag ger mig på den femte ölen, Summer Solstice Wheat. Namnet ljuger något då denna öl enbart till 50% procent består av vete, de andra 50% är istället korn. Och jag undrar om detta inte är att föredra framför en ren veteöl som jag har betydligt svårare för. Visst finns det tydliga tecken på vetet, ölen är grumligt gul, det doftar jäst och smakar lite "stickigt" i munnen. Men på detta så ligger också smaker som man normalt inte hittar i veteölen, denna öl blir lite rejälare på något vis. En annan glädjande smak är att detta är ännu en sommaröl som inte smakar så förtvivlat mycket citron, de amerikanska bryggmästarna måste läsa min blogg eftersom de tycks ha hörsammat min önskan om bättring... Även detta är en öl från Chelsea Brewing Company som är bra men det räcker inte till överbetyg, därför tre flaskor av fem möjliga.
En annan inte helt vanlig bas i öl är råg, därför är det spännande att få ta itu med den sjätte och sista ölen, Rye Knot. Denna bärnstensfärgade öl är nog den öl som doftar mest av de som jag har provat idag. Säd, frukter och mörkt bröd känns i doften samt en del kryddor och visst finns det lite kardemumma i doften också (om jag inte förväxlar det med någon annan brödkrydda). Smaken är komplex med en blandning av det som finns i doften. Så småningom tonar detta bort och ersätts av en fin beska som värmer i ösregnet denna tisdag i New York. Rye Knot får bli en fin avslutning på en fin resa, fyra flaskor av fem möjliga.
Det sammanlagda intrycket av Chelsea Brewing Company är att det är värt ett besök, kan tänka mig att det är ett fantastiskt ställe när regnet inte faller i mängder från himlen. Deras stout är alldeles underbar och värt ett besök bara den, rye imponerar och överraskar också men i övrigt så är det tämligen slätstruket och ingenting som riktigt står ut. Men som sagt stället bör besökas i synnerhet om du som undertecknad är intresserad av amerikansk öl.
Därmed är det dags att gå tillbaka till hotellet och packa väskorna. Heartland Brewery hanns inte med denna gång, jag har dock varit där förr, men i gengäld så fann jag en del andra så pärlor och också en del gamla bekanta som fortfarande är väl värt ett besök. Skall försöka ta mig tillbaka till New York i september då det arrangeras ett helt gäng konserter som jag vill se inom några dagar. Men även då skall det nog hinnas med en öl eller två.
En första anblick på Chelsea Brewing Company imponerar inte, en ganska tråkig lokal med faktiskt ful inredning (ha som om jag är någon expert på inredning). Men å andra sidan skulle med största sannolikhet mitt första intryck här nere vid vattnet vara helt annorlunda om det fina vädret från i söndags rådde även idag.
Nåväl jag är inte här för inredning och väder, jag är här för att prova deras öl och ta mig en bit mat. Hamburgare får bli mitt (självklara) val, till det så passar jag på att beställa in Chelsea Brewing Companys sampler plate, sex öl i som serveras i glas om 4 fluid oz (en dryg deciliter) styck.
Den första ölen som jag provar är en av bryggeriets flaggskepp, Checker Cab Blonde Ale. En mycket ljus öl som får mig att befara att detta är likt Millers eller Coors men till min glädje har jag fel. Detta är en öl som snarare påminner väldigt mycket om den tyska Kölschen, till exempel den utmärkta DOM så fanns på Systembolaget tills för något år sedan. Inte så mycket doft, en anings bröd bara, men desto mera fräsch krispig smak likt en kall vintermorgon i februari. Lite citrus, lite honung ryms här också. "It's time to grab a cab" säger Chelsea Brewing Company själva och varför inte en helt duglig öl det får bli tre flaskor av fem möjliga.
Dagens andra öl blir Sunset Red Ale. Som namnet antyder är detta en kopparfärgad Ale som ser vackert inbjudande ut i glaset men tyvärr slutar det roliga där. Jag har svårt att känna någon doft från ölen och smaken innehåller frukt i ungefär en sekund innan en liten beska tar över. Med minsta möjliga marginal når Sunset Red Ale upp till två flaskor av fem möjliga, det här var mest en bagatell som passerade.
Efter denna besvikelse så ser jag fram mot att prova den tredje ölen med det lovande namnet Hop Angel IPA. En grumlig mörkgul öl har slagits upp i mitt lilla glas. Det doftar bröd och det doftar citrusfrukter. Smaken blandar fint diverse frukter och humle men smaken försvinner också ganska så fort ur munnen. Det skulle vara intressant att dricka denna öl i ett större glas och något lite varmare, jag tror att den skulle vinna på det, nu får det bli ett betyg på tre flaskor av fem möjliga.
Ett av Chelsea Brewing Companys stoltheter, en öl som har vunnit ett flertal priser är den fjärde ölen jag provar, Black Hole XXX Stout. Drycken är svart som en stjärnlös natt i november. Det doftar starkt kaffe och kakao och det är också vad mycket av smaken innehåller. En mycket fin och lång eftersmak gör att detta är en öl som stannar kvar länge i gommen. Utan någon som helst tvekan förstår jag var denna öl har fått priser, jag stämmer in i hyllningskören och ger den fem flaskor av fem möjliga.
Det är väl egentligen inte så snällt att prova fler öl efter den jättefina stout som jag nyss har provat men jag dricker ett glas vatten för att neutralisera smakerna innan jag ger mig på den femte ölen, Summer Solstice Wheat. Namnet ljuger något då denna öl enbart till 50% procent består av vete, de andra 50% är istället korn. Och jag undrar om detta inte är att föredra framför en ren veteöl som jag har betydligt svårare för. Visst finns det tydliga tecken på vetet, ölen är grumligt gul, det doftar jäst och smakar lite "stickigt" i munnen. Men på detta så ligger också smaker som man normalt inte hittar i veteölen, denna öl blir lite rejälare på något vis. En annan glädjande smak är att detta är ännu en sommaröl som inte smakar så förtvivlat mycket citron, de amerikanska bryggmästarna måste läsa min blogg eftersom de tycks ha hörsammat min önskan om bättring... Även detta är en öl från Chelsea Brewing Company som är bra men det räcker inte till överbetyg, därför tre flaskor av fem möjliga.
En annan inte helt vanlig bas i öl är råg, därför är det spännande att få ta itu med den sjätte och sista ölen, Rye Knot. Denna bärnstensfärgade öl är nog den öl som doftar mest av de som jag har provat idag. Säd, frukter och mörkt bröd känns i doften samt en del kryddor och visst finns det lite kardemumma i doften också (om jag inte förväxlar det med någon annan brödkrydda). Smaken är komplex med en blandning av det som finns i doften. Så småningom tonar detta bort och ersätts av en fin beska som värmer i ösregnet denna tisdag i New York. Rye Knot får bli en fin avslutning på en fin resa, fyra flaskor av fem möjliga.
Det sammanlagda intrycket av Chelsea Brewing Company är att det är värt ett besök, kan tänka mig att det är ett fantastiskt ställe när regnet inte faller i mängder från himlen. Deras stout är alldeles underbar och värt ett besök bara den, rye imponerar och överraskar också men i övrigt så är det tämligen slätstruket och ingenting som riktigt står ut. Men som sagt stället bör besökas i synnerhet om du som undertecknad är intresserad av amerikansk öl.
Därmed är det dags att gå tillbaka till hotellet och packa väskorna. Heartland Brewery hanns inte med denna gång, jag har dock varit där förr, men i gengäld så fann jag en del andra så pärlor och också en del gamla bekanta som fortfarande är väl värt ett besök. Skall försöka ta mig tillbaka till New York i september då det arrangeras ett helt gäng konserter som jag vill se inom några dagar. Men även då skall det nog hinnas med en öl eller två.
onsdag 26 maj 2010
Måndag i New York
Det vackra vädret fortsätter i New York så efter en fin frukost med omelett och färska frukter så beger sig jag och mitt resesällskap oss till Central Park ett par timmar. Central Park är en verklig oas där man med lätthet kan sitta i timmar och bara titta på skolklasser som spelar baseball, hundägare som spökar ut sina stackars hundar till prydnadsföremål samt mammor/barnflickor som utför barnvagnsgymnastik på gångvägarna i parken. En av de mer märkvärdiga syner jag har sett.
Efter att ha vinkat adjö till mitt resesällskap så är jag plötsligt själv i storstaden men här finns ju en och annan sak att göra även på egen hand så med raska steg sticker jag iväg till ”the weird and wonderful world of MoMa”, Museum of Modern Art. Efter ett par timmar på museet så blir i alla fall jag törstig, måste vara den torra luften.
Första stopp för dagen blir The Blarney Stone, 3rd Avenue mellan 44 och 45 Street. Jag skulle kunna berätta så mycket om Blarney Stone (och jag kommer att göra det som en del av månadens pub någon gång i framtiden), denna gång nöjer jag mig med att citera en nätrecension av Blarney Stone ”Beer is surprisingly cheap, lighting is awful, weird little old men try to sell you belts, Yankee hats, or Viagra...it's extremely entertaining and all around awesome.”.
Ölen är verkligen billig på Blarney Stone, utbudet är dessutom riktigt hyfsat. Jag väljer en Goose Island IPA från det Illinois-baserade bryggeriet Goose Island som jag får betala hela $4 för. Men då får jag och andra sidan en ”big boy”, tror att det är ett mått som motsvarar 24 fluid oz, det vill säga två normala flaskor (710 ml) amerikansk öl. Det är många som menar att Goose Island är en av världens bästa bryggerier, personligen är jag inte övertygad ännu och jag blir det inte heller av deras IPA.
Färgen är lik honung, blekt guldfärgad med andra ord. Doften innehåller lite humle men det är svårt att urskilja någon egentlig doft (eller döljs den av andra dofter som finns på The Blarney Stone...). Smaken innehåller också lite humle och lite sötma såsom utav honung. En aningens ton av citrusfrukter tycker jag också finns där. Återigen handlar det inte om någon dålig öl från Goose Island, men det är inte heller något av yttersta klass därför får betyget bli tre flaskor av fem möjliga.
Som vanligt omtumlad, av upplevelsen snarare än ölen, på Blarney Stone beger jag mig söderut på Manhattan för den ”obligatoriska” rundan bland alla second hand skivbutiker på Bleecker Street. Både ett och annat fynd får följa med till Sverige. På 281 Bleecker Street finns även en av mina absoluta favoritställen i New York, Blind Tiger Ale House. Hos Blind Tiger Ale House så hittar man ett tjugotal olika öl på tapp och mängder av olika amerikanska öl på flaska. Här pratar vi heller inte om Coors och Millers utan det är genomgående mindre bryggerier med stor fyndvarning på ölen. Blir du osäker? Inga problem, den kunniga personalen hjälper dig gärna att hitta rätt bland annat genom att servera smakprov.
Till min stora glädje så har Blind Tiger dagen till ära en öl på fat från ett av världens bästa bryggerier i mina ögon, det Kalifornien-baserade Firestone Walker Brewing Company. Ett glas Union Jack India Pale Ale (som jag inte har druckit förr) slåss upp i mitt glas och ännu än gång har jag den stora glädjen att konstatera Firestone Walker Brewing Company levererar öl av yppersta klass. Denna India Pale har precis det där jag letar efter när jag är på jakt efter en riktigt bra öl. Doften från Union Jack är en explosion av sötma och humle, men det finns också en ton av träd i doften tycker jag, tall/fura kanske. Det låter konstigt men är tilltalande. Färgen är vackert rödbrun, med ett fint lager vitt skum på toppen. Smaken är... ja alldeles fantastisk, som Blast! på Brooklyn Brewery igår så är också detta en öl som balanserar sötma, frukt, humle och beska näst intill perfekt. Det är nästan så att en tår av lycka rullar utför kinden när jag konstaterar att betyget enbart kan bli fem flaskor av fem möjliga.
Från Bleecker Street är det inte långt till en annan av mina favoritgator i New York, Astor Place/St. Marks Place. Även efter denna gata så finns mängder av butiker med skivor, t-shirtar, serietidningar och annat roligt men några av dessa roliga butiker har också försvunnit sedan jag var i New York sist. Den ekonomiska krisen har spelat roll kanske.
Nåväl ett och annat fynd görs här innan jag vandrar vidare söderut på Manhattan i sökandet efter en annan pub som jag har fått tips om vi min vän bakom bloggen Cyklar i skogen. Tredje ölen och sista ölen för dagen intas på Spring Lounge som ligger i hörnet mellan Spring Street och Mulberry Street.
Spring Lounge är ganska likt Blind Tiger Ale House när det gäller ölutbud. Även här erbjuds cirka 20 amerikanska öl på fat medan flaskutbudet är lite mindre i jämförelse. Mitt val faller på en pint Fresh Chester Pale Ale från det New York-baserade bryggeriet Captain Lawrence Brewing Company. Enligt utsago är detta en Pale Ale även om det första jag själv kommer att tänka på är en gammal hederlig Brown Ale a la Newcastle, inte minst då färgen på ölen är tydligt brun. Det som skiljer från Newcastle är den mycket livliga kolsyran i Fresh Chester Pale Ale. Detta genererar dock inte så mycket skum, skummet finns där en kort stund men försvinner snabbt. Doften innehåller små bitar av jäst, sötma, humle och vitt vin, tro det eller ej. Smaken är diffus, bröd och lite humle i bakgrunden kan jag identifiera men mest smakar det... någonting som jag inte kommer på vad det är. Kanske börjar mina sinnen bli avtrubbade men jag kan verkligen inte komma på vad det smakar av Fresh Chester Pale Ale, inte mer än att det finns smak där. Som dagens första öl Goose Island IPA är även Fresh Chester Pale Ale en helt ok som kanske otacksamt testas efter den magnifika Union Jack. Betyget stannar på tre flaskor av fem möjliga.
Därmed börjar måndagen i New York gå mot sitt slut, jag tar mig tillbaka till hotellrummet, tittar lite på den underbara ”sporten” wrestling innan jag släcker lampan och somnar sött. Imorgon är tanken att en helt ny upplevelse skall klaras av men mer om det senare.
Efter att ha vinkat adjö till mitt resesällskap så är jag plötsligt själv i storstaden men här finns ju en och annan sak att göra även på egen hand så med raska steg sticker jag iväg till ”the weird and wonderful world of MoMa”, Museum of Modern Art. Efter ett par timmar på museet så blir i alla fall jag törstig, måste vara den torra luften.
Första stopp för dagen blir The Blarney Stone, 3rd Avenue mellan 44 och 45 Street. Jag skulle kunna berätta så mycket om Blarney Stone (och jag kommer att göra det som en del av månadens pub någon gång i framtiden), denna gång nöjer jag mig med att citera en nätrecension av Blarney Stone ”Beer is surprisingly cheap, lighting is awful, weird little old men try to sell you belts, Yankee hats, or Viagra...it's extremely entertaining and all around awesome.”.
Ölen är verkligen billig på Blarney Stone, utbudet är dessutom riktigt hyfsat. Jag väljer en Goose Island IPA från det Illinois-baserade bryggeriet Goose Island som jag får betala hela $4 för. Men då får jag och andra sidan en ”big boy”, tror att det är ett mått som motsvarar 24 fluid oz, det vill säga två normala flaskor (710 ml) amerikansk öl. Det är många som menar att Goose Island är en av världens bästa bryggerier, personligen är jag inte övertygad ännu och jag blir det inte heller av deras IPA.
Färgen är lik honung, blekt guldfärgad med andra ord. Doften innehåller lite humle men det är svårt att urskilja någon egentlig doft (eller döljs den av andra dofter som finns på The Blarney Stone...). Smaken innehåller också lite humle och lite sötma såsom utav honung. En aningens ton av citrusfrukter tycker jag också finns där. Återigen handlar det inte om någon dålig öl från Goose Island, men det är inte heller något av yttersta klass därför får betyget bli tre flaskor av fem möjliga.
Som vanligt omtumlad, av upplevelsen snarare än ölen, på Blarney Stone beger jag mig söderut på Manhattan för den ”obligatoriska” rundan bland alla second hand skivbutiker på Bleecker Street. Både ett och annat fynd får följa med till Sverige. På 281 Bleecker Street finns även en av mina absoluta favoritställen i New York, Blind Tiger Ale House. Hos Blind Tiger Ale House så hittar man ett tjugotal olika öl på tapp och mängder av olika amerikanska öl på flaska. Här pratar vi heller inte om Coors och Millers utan det är genomgående mindre bryggerier med stor fyndvarning på ölen. Blir du osäker? Inga problem, den kunniga personalen hjälper dig gärna att hitta rätt bland annat genom att servera smakprov.
Till min stora glädje så har Blind Tiger dagen till ära en öl på fat från ett av världens bästa bryggerier i mina ögon, det Kalifornien-baserade Firestone Walker Brewing Company. Ett glas Union Jack India Pale Ale (som jag inte har druckit förr) slåss upp i mitt glas och ännu än gång har jag den stora glädjen att konstatera Firestone Walker Brewing Company levererar öl av yppersta klass. Denna India Pale har precis det där jag letar efter när jag är på jakt efter en riktigt bra öl. Doften från Union Jack är en explosion av sötma och humle, men det finns också en ton av träd i doften tycker jag, tall/fura kanske. Det låter konstigt men är tilltalande. Färgen är vackert rödbrun, med ett fint lager vitt skum på toppen. Smaken är... ja alldeles fantastisk, som Blast! på Brooklyn Brewery igår så är också detta en öl som balanserar sötma, frukt, humle och beska näst intill perfekt. Det är nästan så att en tår av lycka rullar utför kinden när jag konstaterar att betyget enbart kan bli fem flaskor av fem möjliga.
Från Bleecker Street är det inte långt till en annan av mina favoritgator i New York, Astor Place/St. Marks Place. Även efter denna gata så finns mängder av butiker med skivor, t-shirtar, serietidningar och annat roligt men några av dessa roliga butiker har också försvunnit sedan jag var i New York sist. Den ekonomiska krisen har spelat roll kanske.
Nåväl ett och annat fynd görs här innan jag vandrar vidare söderut på Manhattan i sökandet efter en annan pub som jag har fått tips om vi min vän bakom bloggen Cyklar i skogen. Tredje ölen och sista ölen för dagen intas på Spring Lounge som ligger i hörnet mellan Spring Street och Mulberry Street.
Spring Lounge är ganska likt Blind Tiger Ale House när det gäller ölutbud. Även här erbjuds cirka 20 amerikanska öl på fat medan flaskutbudet är lite mindre i jämförelse. Mitt val faller på en pint Fresh Chester Pale Ale från det New York-baserade bryggeriet Captain Lawrence Brewing Company. Enligt utsago är detta en Pale Ale även om det första jag själv kommer att tänka på är en gammal hederlig Brown Ale a la Newcastle, inte minst då färgen på ölen är tydligt brun. Det som skiljer från Newcastle är den mycket livliga kolsyran i Fresh Chester Pale Ale. Detta genererar dock inte så mycket skum, skummet finns där en kort stund men försvinner snabbt. Doften innehåller små bitar av jäst, sötma, humle och vitt vin, tro det eller ej. Smaken är diffus, bröd och lite humle i bakgrunden kan jag identifiera men mest smakar det... någonting som jag inte kommer på vad det är. Kanske börjar mina sinnen bli avtrubbade men jag kan verkligen inte komma på vad det smakar av Fresh Chester Pale Ale, inte mer än att det finns smak där. Som dagens första öl Goose Island IPA är även Fresh Chester Pale Ale en helt ok som kanske otacksamt testas efter den magnifika Union Jack. Betyget stannar på tre flaskor av fem möjliga.
Därmed börjar måndagen i New York gå mot sitt slut, jag tar mig tillbaka till hotellrummet, tittar lite på den underbara ”sporten” wrestling innan jag släcker lampan och somnar sött. Imorgon är tanken att en helt ny upplevelse skall klaras av men mer om det senare.
tisdag 25 maj 2010
Söndag i New York
Något försenat så är det dags för fortsättningen på Beer Departments äventyr i USA. Denna försening skyller jag enbart på att jag inte hittade något Internet-café i New York där man kunde programmera om tangentbordet till att få med å, ä och ö.
Strålande sol och mycket varmt väder i New York. Dagen börjar med frukost på Café 28 i hörnet mellan Fifth Avenue och 28th Street. Stället rekommenderas varmt för alla frukostsugna i New York. Efter frukost väntade en kort promenad söderut till Madison Square och Flatiron Building där jag och mitt resesällskap plötsligt fick oss en rejäl chock då vi ser en person balansera på kanten av en av hustaken. Efter några förvirrande sekunder då vi inte visste vad vi skulle göra så inser vi att personen inte rör sig. Alls. En docka som lurar oss totalt till en början. Bilder från denna installation bland hustaken hittar du här.
Efter en extra kopp kaffe i solen på Union Square lämnar jag Manhattan med hjälp och L-line tunnebanan för en tur till Bedford Street och ett besök på Brooklyn Brewery som numera har öppet även på söndagar. Dagen till ära så har jag tur som en tokig och trampar rakt in i en matfestival, Taste Williamsburg Greenpoint, som pågår på samma gata som där Brooklyn Brewery ligger. Massor av mat, massor av öl, massor av solsken. Livet är underbart.
Maten var prima men, det är ändå ölen som var i fokus för mig. Dagens första öl får bli Brooklyn East India Pale Ale som jag inte har testat på fat tidigare. Det är dock en öl som är förekommande på diverse restauranger och pubar åtminstone i Stockholm och jag har hört rykten om att den kommer in på Systembolaget senare i år. En gulorange öl som herr bartrender lägger en fin skumkrona på. Äntligen någon som slår upp öl med skum i USA. En del citrus och lite sötma i doften, smaken domineras dock av en mycket angenäm beska som dock effektivt tar bort det mesta av annan smak. Kanske är det dagen och tillfället som gör det men jag gillar denna öl, betyget blir därför fyra flaskor av fem möjliga.
Öl nummer två får bli en öl som jag initialt känner mig lite tveksam till, Brooklyn Summer Ale. Men ser man på, min tveksamhet kan jag lägga åt sidan för här serveras en sommarvariant av öl som inte innehåller mängder med citrus. Visst finns den där men det är inte den stora smaken i denna öl som istället är frukt och blommor som man normalt hittar i amerikansk IPA. En ton av jäst ersätter i övrigt beskan i denna öl. Besöket på Brooklyn Brewery fortsätter bra, betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
En tredje öl, Pennant Ale '55, slinker under tiden som jag går på visning i bryggeriet. Eller visning är väl att ta i, det handlar snarare om en presentation av Brooklyn Brewery. Det är väl kul att vara med på men här tycker jag att Brooklyn Brewery har en förbättringspotential. Det har ölen också, Pennat Ale '55 som är en hyllning till Brooklyn Dodgers baseballlag som vann mästerskapet 1955 är en öl som jag tycker är engelsk i stilen. En klart markerad sötma finns i både doft och smak men det är ändå en öl som är tråkig och en öl som känns avslagen. Jag har svårt för denna typ av öl just nu, Pennant Ale '55 får därför betyget två flaskor av fem möjliga.
Dags att smita ut från bryggeriet en stund för mer mat och mer sol. Med tre öl i magen blir dagen om möjligt ännu mer fantastisk. Och självklart måste jag SMS:a mina vänner i Sverige och berätta hur fantastiskt jag har det. Träffade även på bryggerikatten Monster (som för övrigt har en egen Facebook-sida, det har inte jag...)
Rond nummer två på Brooklyn Brewery börjar med att ta en närmare titt på deras veteöl Brooklyn Weisse. Både doft och smak innehåller jäst och citrus men även här tycker jag att Brooklyn lyckas bra med att hålla ned citrustonen så att den inte tar över totalt. Ett fint vitt skum på toppen antyder också att detta är en veteöl. Trots den varma soliga dagen så är jag ändå inte alltför gillande till Brooklyn Weisse, veteöl är inte heller min största favorit så betyget får bli två flaskor av fem möjliga.
Dagens femte öl får bli Brooklyn Pilsener. Inga överraskningar här inte, en ganska bra imitation av vad de Tjeckiska bryggerierna kan erbjuda. En gyllengul öl med massor av kolsyra. Beskan finns där naturligtvis medan doften är ganska frånvarande. Helt ok men ingenting som imponerar storligen, betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Det sägs att man sparar det bästa till sist och gällande mitt besök på Brooklyn Brewery då jag dels får sällskap av bryggerikatten Monster och dessutom får ett glas av deras Double IPA Blast! framför mig. Det här är bra. Det är rentav riktigt bra, det ju så här det skall vara. Humle, Beska och frukt i perfekt balans och harmoni i såväl doft som smak. Så bra att det med lätthet döljer den höga alkoholhalten på 8.1%. Massor av fin kolsyra gör dessutom denna relativt tunga öl ändå lättdrucken. Betyget kan inte bli annat än fem flaskor av fem möjliga.
En alldeles förträfflig start på vistelsen i New York med andra ord, hur skall detta kunna toppas? Vi får väl se vad som händer härnäst.
Fotnot: Så snart som jag har hittat sladden mellan min kamera och min dator så kommer det att komma upp bilder från besöket på Brooklyn Brewery.
Strålande sol och mycket varmt väder i New York. Dagen börjar med frukost på Café 28 i hörnet mellan Fifth Avenue och 28th Street. Stället rekommenderas varmt för alla frukostsugna i New York. Efter frukost väntade en kort promenad söderut till Madison Square och Flatiron Building där jag och mitt resesällskap plötsligt fick oss en rejäl chock då vi ser en person balansera på kanten av en av hustaken. Efter några förvirrande sekunder då vi inte visste vad vi skulle göra så inser vi att personen inte rör sig. Alls. En docka som lurar oss totalt till en början. Bilder från denna installation bland hustaken hittar du här.
Efter en extra kopp kaffe i solen på Union Square lämnar jag Manhattan med hjälp och L-line tunnebanan för en tur till Bedford Street och ett besök på Brooklyn Brewery som numera har öppet även på söndagar. Dagen till ära så har jag tur som en tokig och trampar rakt in i en matfestival, Taste Williamsburg Greenpoint, som pågår på samma gata som där Brooklyn Brewery ligger. Massor av mat, massor av öl, massor av solsken. Livet är underbart.
Maten var prima men, det är ändå ölen som var i fokus för mig. Dagens första öl får bli Brooklyn East India Pale Ale som jag inte har testat på fat tidigare. Det är dock en öl som är förekommande på diverse restauranger och pubar åtminstone i Stockholm och jag har hört rykten om att den kommer in på Systembolaget senare i år. En gulorange öl som herr bartrender lägger en fin skumkrona på. Äntligen någon som slår upp öl med skum i USA. En del citrus och lite sötma i doften, smaken domineras dock av en mycket angenäm beska som dock effektivt tar bort det mesta av annan smak. Kanske är det dagen och tillfället som gör det men jag gillar denna öl, betyget blir därför fyra flaskor av fem möjliga.
Öl nummer två får bli en öl som jag initialt känner mig lite tveksam till, Brooklyn Summer Ale. Men ser man på, min tveksamhet kan jag lägga åt sidan för här serveras en sommarvariant av öl som inte innehåller mängder med citrus. Visst finns den där men det är inte den stora smaken i denna öl som istället är frukt och blommor som man normalt hittar i amerikansk IPA. En ton av jäst ersätter i övrigt beskan i denna öl. Besöket på Brooklyn Brewery fortsätter bra, betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
En tredje öl, Pennant Ale '55, slinker under tiden som jag går på visning i bryggeriet. Eller visning är väl att ta i, det handlar snarare om en presentation av Brooklyn Brewery. Det är väl kul att vara med på men här tycker jag att Brooklyn Brewery har en förbättringspotential. Det har ölen också, Pennat Ale '55 som är en hyllning till Brooklyn Dodgers baseballlag som vann mästerskapet 1955 är en öl som jag tycker är engelsk i stilen. En klart markerad sötma finns i både doft och smak men det är ändå en öl som är tråkig och en öl som känns avslagen. Jag har svårt för denna typ av öl just nu, Pennant Ale '55 får därför betyget två flaskor av fem möjliga.
Dags att smita ut från bryggeriet en stund för mer mat och mer sol. Med tre öl i magen blir dagen om möjligt ännu mer fantastisk. Och självklart måste jag SMS:a mina vänner i Sverige och berätta hur fantastiskt jag har det. Träffade även på bryggerikatten Monster (som för övrigt har en egen Facebook-sida, det har inte jag...)
Rond nummer två på Brooklyn Brewery börjar med att ta en närmare titt på deras veteöl Brooklyn Weisse. Både doft och smak innehåller jäst och citrus men även här tycker jag att Brooklyn lyckas bra med att hålla ned citrustonen så att den inte tar över totalt. Ett fint vitt skum på toppen antyder också att detta är en veteöl. Trots den varma soliga dagen så är jag ändå inte alltför gillande till Brooklyn Weisse, veteöl är inte heller min största favorit så betyget får bli två flaskor av fem möjliga.
Dagens femte öl får bli Brooklyn Pilsener. Inga överraskningar här inte, en ganska bra imitation av vad de Tjeckiska bryggerierna kan erbjuda. En gyllengul öl med massor av kolsyra. Beskan finns där naturligtvis medan doften är ganska frånvarande. Helt ok men ingenting som imponerar storligen, betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Det sägs att man sparar det bästa till sist och gällande mitt besök på Brooklyn Brewery då jag dels får sällskap av bryggerikatten Monster och dessutom får ett glas av deras Double IPA Blast! framför mig. Det här är bra. Det är rentav riktigt bra, det ju så här det skall vara. Humle, Beska och frukt i perfekt balans och harmoni i såväl doft som smak. Så bra att det med lätthet döljer den höga alkoholhalten på 8.1%. Massor av fin kolsyra gör dessutom denna relativt tunga öl ändå lättdrucken. Betyget kan inte bli annat än fem flaskor av fem möjliga.
En alldeles förträfflig start på vistelsen i New York med andra ord, hur skall detta kunna toppas? Vi får väl se vad som händer härnäst.
Fotnot: Så snart som jag har hittat sladden mellan min kamera och min dator så kommer det att komma upp bilder från besöket på Brooklyn Brewery.
måndag 24 maj 2010
Mitt i månaden nyheter maj
Innan reserepotaget från USA fortsätter så sticker Beer Department mellan med notisen att Systembolagets mindre nyhetssläpp i maj inte innehåller några amerikanska öl alls.
Tur i oturen för Beer Department som befann sig i Denver vid tiden för detta nyhetssläpp.
Tur i oturen för Beer Department som befann sig i Denver vid tiden för detta nyhetssläpp.
lördag 15 maj 2010
Fredag i Denver
Så börjar tiden i Denver gå mot sitt slut och vad är då en bättre avslutning än att bege sig till en restaurang som brygger sin egen öl? Sagt och gjort, Beer Department styr stegen till Wynkoop Brewing Company för att prova några av deras öl.
Först ut är St. Charles ESB, en ale som enligt Wynkoops egen utsago skall vara väldigt brittisk i stilen. Och det kan jag skriva under på, ölen är Newcastle Brown Ale upp i dagen vad det gäller färg och till viss del även smak. Smaken är dock ganska anonym, en aningens humle annars är detta en öl som inte lämnar några större intryck. Tyvärr är den också "avslagen" på engelskt vis, något som gör att ölen blir ganska trist. Nä det har var inte alls roligt, betyget når nätt och jämnt upp till två flaskor av fem möjliga.
Bättre lycka andra gången då kanske. Jag väljer att prova Wynkoops flaggskepp, RailYard Ale. Denna bärnstensfärgade ale serveras med en liten skumkrona, det tycks som om amerikanarna är livrädda för skum. Eller har den ekonomiska krisen i USA gjort att folket som beställer öl kräver fulla glas för att få så mycket som möjligt av sina dollar? Nåväl, RailYard doftar gott, bröd och humle. Fast detta är en ale så får jag vissa tankar på den stil som Oktoberfestölen brukar ha både vad det gäller doft och smak. RailYard är betydligt bättre än St Charles men det är fortfarande inte en öl som får mig riktigt glad. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Aningens berusad bestämmer jag mig för att kvällens sista öl får bli den annorlunda Pattys Chile Beer. Som namnet antyder så är detta en öl som är spetsad med lite peppar, något som framför allt märks i doften. Det kittlar ganska bra i näsan av pepparn som är tillsatt. Ölen är i övrigt en ljus lager som följer standardreceptet för just en ljus lager när det gäller färgen. Samma sak i smaken också faktiskt, jag tycker inte att man känner mycket av pepparn i smaken tyvärr. Tror att detta hade varit en mycket roligare öl om pepparn i doften också fanns i smaken. Betyget blir två flaskor av fem möjliga.
Nu är det dags att lämna Denver för att istället styra kosan till New York. I planerna ingår att besöka åtminstone någon av bryggerierna Brooklyn Brewery, Heartland Brewery och Chelsea Brewing Company.
Först ut är St. Charles ESB, en ale som enligt Wynkoops egen utsago skall vara väldigt brittisk i stilen. Och det kan jag skriva under på, ölen är Newcastle Brown Ale upp i dagen vad det gäller färg och till viss del även smak. Smaken är dock ganska anonym, en aningens humle annars är detta en öl som inte lämnar några större intryck. Tyvärr är den också "avslagen" på engelskt vis, något som gör att ölen blir ganska trist. Nä det har var inte alls roligt, betyget når nätt och jämnt upp till två flaskor av fem möjliga.
Bättre lycka andra gången då kanske. Jag väljer att prova Wynkoops flaggskepp, RailYard Ale. Denna bärnstensfärgade ale serveras med en liten skumkrona, det tycks som om amerikanarna är livrädda för skum. Eller har den ekonomiska krisen i USA gjort att folket som beställer öl kräver fulla glas för att få så mycket som möjligt av sina dollar? Nåväl, RailYard doftar gott, bröd och humle. Fast detta är en ale så får jag vissa tankar på den stil som Oktoberfestölen brukar ha både vad det gäller doft och smak. RailYard är betydligt bättre än St Charles men det är fortfarande inte en öl som får mig riktigt glad. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Aningens berusad bestämmer jag mig för att kvällens sista öl får bli den annorlunda Pattys Chile Beer. Som namnet antyder så är detta en öl som är spetsad med lite peppar, något som framför allt märks i doften. Det kittlar ganska bra i näsan av pepparn som är tillsatt. Ölen är i övrigt en ljus lager som följer standardreceptet för just en ljus lager när det gäller färgen. Samma sak i smaken också faktiskt, jag tycker inte att man känner mycket av pepparn i smaken tyvärr. Tror att detta hade varit en mycket roligare öl om pepparn i doften också fanns i smaken. Betyget blir två flaskor av fem möjliga.
Nu är det dags att lämna Denver för att istället styra kosan till New York. I planerna ingår att besöka åtminstone någon av bryggerierna Brooklyn Brewery, Heartland Brewery och Chelsea Brewing Company.
fredag 14 maj 2010
Torsdag i Denver
Torsdag i Denver och Beer Department ger sig ut på jakt efter fler roliga öl att prova på plats nära bergen i Colorado.
Kvällens första öl blev en lager med det underbara namnet Mamas Little Yella Pils från det Colorado-baserade bryggeriet Oscar Blues Grill and Brewery. Ungefär där slutade dock allting roligt med denna öl. En ljus lager med mycket lite smak serveras iskall i ett pintglas. Roligare än så kan man ha det, en öl som tyvärr späder på den bild som många har av amerikansk öl. Betyget blir en flaska av fem möjliga.
Öl nummer två var då betydligt roligare, Mighty Arrow som är en Pale Ale från det Colorado-baserade bryggeriet New Belgium Brewing Co. En bärnstensfärgad öl med en hyfsad skumkrona fyller glaset. Doften är ganska anonym men det finns lite bröd och lite citrus i den. Denna citrus och även lite honung finns även i smaken som dock tonar över till det beska hållet. En rätt trevlig öl som jag återigen misstänker serveras lite för kall, den hade nog varit godare lite varmare. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Den tredje ölen för kvällen är också den stora fullträffen, Ranger, en India Pale Ale som också kommer från det Colorado-baserade bryggeriet New Belgium Brewing Co. Ranger innehåller precis allt det där jag gillar med öl. En guldröd öl har hamnat i mitt glas. Doften är fylld av blommor och humle, smaken likaså. Här pratar vi om en riktigt bra öl. Tyvärr blir avslutning lite väl besk, även om beska är något som jag gillar. Hur som helst är detta en riktigt bra öl, betyget blir därför fyra flaskor av fem möjliga.
Kvällens sista stopp blev ett ställe som heter Cowboy Lounge. Ett coolt ställe där det dansades linedance, åtminstone i början på kvällen. Stället serverade tre stycken olika öl, Budweiser, Bud Light och Corona. Vi slutar där, ingenting mer behöver dokumenteras om torsdagkvällen i Denver.
Kvällens första öl blev en lager med det underbara namnet Mamas Little Yella Pils från det Colorado-baserade bryggeriet Oscar Blues Grill and Brewery. Ungefär där slutade dock allting roligt med denna öl. En ljus lager med mycket lite smak serveras iskall i ett pintglas. Roligare än så kan man ha det, en öl som tyvärr späder på den bild som många har av amerikansk öl. Betyget blir en flaska av fem möjliga.
Öl nummer två var då betydligt roligare, Mighty Arrow som är en Pale Ale från det Colorado-baserade bryggeriet New Belgium Brewing Co. En bärnstensfärgad öl med en hyfsad skumkrona fyller glaset. Doften är ganska anonym men det finns lite bröd och lite citrus i den. Denna citrus och även lite honung finns även i smaken som dock tonar över till det beska hållet. En rätt trevlig öl som jag återigen misstänker serveras lite för kall, den hade nog varit godare lite varmare. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Den tredje ölen för kvällen är också den stora fullträffen, Ranger, en India Pale Ale som också kommer från det Colorado-baserade bryggeriet New Belgium Brewing Co. Ranger innehåller precis allt det där jag gillar med öl. En guldröd öl har hamnat i mitt glas. Doften är fylld av blommor och humle, smaken likaså. Här pratar vi om en riktigt bra öl. Tyvärr blir avslutning lite väl besk, även om beska är något som jag gillar. Hur som helst är detta en riktigt bra öl, betyget blir därför fyra flaskor av fem möjliga.
Kvällens sista stopp blev ett ställe som heter Cowboy Lounge. Ett coolt ställe där det dansades linedance, åtminstone i början på kvällen. Stället serverade tre stycken olika öl, Budweiser, Bud Light och Corona. Vi slutar där, ingenting mer behöver dokumenteras om torsdagkvällen i Denver.
torsdag 13 maj 2010
Onsdag i Denver
Så är det dags för ett första inlägg från Beer Departments resa i USA. Turen har gått till ett mycket kallt Denver, där det till och med kom lite snö natten mellan tisdag och onsdag. Nåväl det stoppar inte Beer Department från att dricka några öl, här är en några snabba anteckningar från vad onsdagkvällen kunde erbjuda i ölväg.
Först ut var Alaskan IPA från det Alaska-baserade bryggeriet Alaskan Brewing Company (mycket Alaska där). Alaskan IPA är en ganska trevlig IPA med en gyllene färg och ett rätt bra vitt skum. Smaken innehåller mycket av det som kan vänta sig från en amerikansk IPA, en tydlig humlesmak men också en ren och krispig smak. Men det som framför allt står ut är en beska som ligger kvar länge i munnen. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Öl nummer två blev 90 Schilling från det Colorado-baserade bryggeriet Odell Brewing Company. Nu börjar det bli riktigt fin klass på ölen, detta är en ale som doftar gott av frukt och bröd. Smaken är också riktigt fin, denna röd-skimrande öl innehåller toner av karamell och lite kaffe men också massor av härlig beska. Betyget blir fyra flaskor av fem möjliga.
Kvällens besvikelse blev den tredje och sista ölen, Fat Tire från det Colorado-baserade bryggeriet New Beliguim Brewing Company. Jag misstänker att denna ale borde ha serverats varmare än den kraftigt kylda variant jag fick, nu smakar det inte så mycket alls. En smula bröd, en smula humle, aningens frukt men mest passerar ölen med en axelryckning. Jag får kanske ge den en ny chans så småningom, nu stannar betyget på två flaskor av fem möjliga.
Först ut var Alaskan IPA från det Alaska-baserade bryggeriet Alaskan Brewing Company (mycket Alaska där). Alaskan IPA är en ganska trevlig IPA med en gyllene färg och ett rätt bra vitt skum. Smaken innehåller mycket av det som kan vänta sig från en amerikansk IPA, en tydlig humlesmak men också en ren och krispig smak. Men det som framför allt står ut är en beska som ligger kvar länge i munnen. Betyget blir tre flaskor av fem möjliga.
Öl nummer två blev 90 Schilling från det Colorado-baserade bryggeriet Odell Brewing Company. Nu börjar det bli riktigt fin klass på ölen, detta är en ale som doftar gott av frukt och bröd. Smaken är också riktigt fin, denna röd-skimrande öl innehåller toner av karamell och lite kaffe men också massor av härlig beska. Betyget blir fyra flaskor av fem möjliga.
Kvällens besvikelse blev den tredje och sista ölen, Fat Tire från det Colorado-baserade bryggeriet New Beliguim Brewing Company. Jag misstänker att denna ale borde ha serverats varmare än den kraftigt kylda variant jag fick, nu smakar det inte så mycket alls. En smula bröd, en smula humle, aningens frukt men mest passerar ölen med en axelryckning. Jag får kanske ge den en ny chans så småningom, nu stannar betyget på två flaskor av fem möjliga.
måndag 10 maj 2010
Sånger om att dricka
I väntan på att fler öl kommer att presenteras på denna blogg så passar Beer Department på att sticka in en liten topplista om fem favoritsånger som handlar om att dricka alkohol.
Inte helt politiskt korrekt kanske men håll till godo!
1, Carter The Unstoppable Sex Machine - Anytime, anyplace, anywhere
2, George Thorogood - One bourbon, one scotch, one beer
3, The Pogues - Streams of whiskey
4, Hank Thompson - A six pack to go
5, Rob Manuel - Beer, beer, beer
Vilken/vilka är dina favoritlåtar om att dricka?
Inte helt politiskt korrekt kanske men håll till godo!
1, Carter The Unstoppable Sex Machine - Anytime, anyplace, anywhere
2, George Thorogood - One bourbon, one scotch, one beer
3, The Pogues - Streams of whiskey
4, Hank Thompson - A six pack to go
5, Rob Manuel - Beer, beer, beer
Vilken/vilka är dina favoritlåtar om att dricka?
lördag 8 maj 2010
Uppdateringar...
...av bloggen har kommit lite grand på efterkälken igen. Den senaste veckan har Beer Department befunnit sig på resande fot i Tyskland och England utan en enda amerikansk öl i sikte. Men hav tröst, redan nästa vecka kommer nästa resa gå av stapeln just till USA.
Denver och New York kommer att besökas, tanken är att resan kommer att dokumenteras noga på denna blogg då det kommer att finnas mycket goda chanser till att en öl eller två slinker ned i gommen. Både Denver och New York hyser mängder med bryggerier i sin närhet så Beer Department kommer nog ha mycket goda möjligheter till att hitta något att smaka av.
Men redan innan dess kommer det att dyka upp ett par pinfärska nyheter på Systembolaget på denna blogg.
Denver och New York kommer att besökas, tanken är att resan kommer att dokumenteras noga på denna blogg då det kommer att finnas mycket goda chanser till att en öl eller två slinker ned i gommen. Både Denver och New York hyser mängder med bryggerier i sin närhet så Beer Department kommer nog ha mycket goda möjligheter till att hitta något att smaka av.
Men redan innan dess kommer det att dyka upp ett par pinfärska nyheter på Systembolaget på denna blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)