Beer Department: augusti 2009

fredag 28 augusti 2009

Shipyard XXXX IPA

Det Maine-baserade ölbryggeriet Shipyard Brewing Company är ett bryggeri, likt Sierra Nevada, som jag hyser dubbla känslor för. Shipyard har sett till att jag får dricka en mycket bra julöl i form av Longfellow men de har också gett mig en av mina värsta ölupplevelser någonsin i form av deras Pumpkinhead som är en av mycket få öl som jag har slagit ut hela flaskor av.

Lyckligtvis tillhör den på Systembolaget tillfälliga nyheten Shipyard XXXX IPA den tidigare kategorin av öl som kommer ifrån Shipyard. Och egentligen är jag väl inte förvånad, när det är en amerikansk öl och det dessutom står IPA på etiketten så är det i stort sett klart att jag gillar ölen.

Färgen på ölen när jag slår upp den får mig att tänka på farmors hemgjorda kola som var en stor favorit när jag var liten. Lönnsirap i ölform är en annan tanke som far upp i huvudet. Det brunvita gräddiga skummet växer snabbt till sig och det har till min glädje inte bråttom att ge sig av. Doften är fylld av humle vilket knappast förvånar när man har att göra med en (Double) IPA att göra men, kanske lurad av färgen, jag anar även lite lösgodis i doften.

Smaken är märkvärdig. Att det finns mängder av humle och beska förvånar inte. Här finns också en bitterhet av den typ man kan känna när man biter i ett apelsinskal. Det som förvånar mig är att Shipyard XXXX ändå är en väldigt lättdrucken öl inte ens den höga, 9.25%, alkoholhalten märks överhuvudtaget inte av vilket jag var lite rädd för när jag öppnade flaskan.

Samma sak gäller eftersmaken, det finns kvar massor av beska i munnen nästan så att det sticker i kinderna men samtidigt så är smaken rund och fin på ett alldeles utmärkt litet sätt.

Priset för Shipyard XXXX IPA är 68.50 för en 650 ml flaska, ännu så länge finns Shipyard XXXX IPA att få tag på hos Systembolaget.

Shipyard XXXX IPA är den tredje ölen i bryggmästare Alan Pugsley's Signature Series som finns/har funnits att köpa på Systembolaget. De två tidigare, Barley Wine och Imperial Porter, har jag inte hunnit prova ännu men de ligger väntandes i mitt personliga förråd av öl. Om dessa är lika bra som XXXX IPA så har jag verkligen något att se fram mot nu när hösten börjar så smått sätta in.

Mitt betyg slutar på fyra flaskor av fem möjliga. Shipyard XXXX IPA är en mycket bra IPA, men det är inte den allra bästa IPA jag har druckit, strax därunder. Det, tillsammans med det något höga priset gör att jag känner att jag inte kan dela ut full pott.

Fotnot: Termen IPA, India Pale Ale uppkom i England under 1800-talet. IPA fick symbolisera en öl med stora mängder humle i. Den höga humlehalten hade en konserverande effekt som fick ölen att hålla hela vägen till havs till det av England koloniserade Indien.

torsdag 27 augusti 2009

Ölprovning

Fick för några dagar sedan frågan "om jag vill anordna en provning med amerikansk öl, vilka öl väljer jag då?". Nu är jag knappast en expert på ölprovningar men efter lite betänketid så föreslog jag detta.

Budweiser. Varför inte börja med "nidbilden" av amerikansk öl? Budweiser är en lättdrucken lager som är en tämligen perfekt start på en ölprovning.

Brooklyn Lager. Fortsättningen får bli Brooklyn Lager för att visa att inte all amerikansk öl är av typen lager är lättdrucken och relativt smaklös.

Haystack Wheat. Varför inte sticka mellan med en veteöl? Denna rätt trevliga veteöl får bli bryggan mellan lager och ale, lättdrucken som lagern, smakrik som en ale.

Sierra Nevada Pale Ale. Dags att gå in på ale nu, varför inte börja med en ale som har relativt neutral smak. Kolsyrehalten är inte heller så stor vilket kan vara en fördel efter den "bubbliga" veteöl som nyss avsmakades.

Red Seal Ale. Är oerhört förtjust i Red Seal Ale, den blommiga och fruktiga smaken tillsammans med en underbar beska gör att den bara måste vara med i en ölprovning. Öl som Red Seal Ale och liknande är bilden av amerikansk öl jag har.

Anchor Porter. En fin avslutning är Anchor Porter med sin mörka och kraftfulla, intensiva smak . Prova den gärna med en bit brownie för att visa att det faktiskt går att dricka öl till efterrätter.

På detta sätt täcker du in flera typer av öl (lager, vete, ale och porter) men också sex olika bryggerier, Budweiser, Brooklyn, Left Hand, Sierra Nevada, North Coast samt Anchor. Du täcker dessutom in östkust, mitt och västkust av USA om man nu vill blanda in geografi i det hela.

En extra bonus är att ingen av dessa öl är alltför dyr på Systembolaget så man har möjligheten att få till en ölprovning för omkring 60 kronor per person givet att man räknar två personer per flaska.

tisdag 25 augusti 2009

Rogue XS Imperial Stout 2007

Är lite inne på att dricka öl som levereras i fina flaskor just nu därför passar det väldigt bra att skriva ett par rader om Rogue XS Imperial Stout från bryggeriet Rogue som huserar i Oregon i nordvästra USA.

Först och främst kan jag inte låta bli att börja med att återigen berömma flaskan som XS serien från Rogue levereras i. Ett tungt keramikkrus som dels har en vanlig kapsyl men som också har en patentkork utifall man inte vill dricka hela ölen på en och samma gång. Detta kan vara nog så viktigt i och med att kruset innehåller 750 ml mycket kraftig öl.

Färgen på denna öl är mörk som natten eller som en väldigt stark kopp kaffe. Skummet lägger sig högt och fint och blir rejält brunt färgat som en naturlig följd av den färg som ölen har. Doften innehåller toner av mörk choklad och kaffe men jag tycker mig ana lite lakrits eller anis också.

Smaken är mycket intensiv och svårdefinierad. Precis som doften så finns här finns stora mängder mörk choklad och minst lika mycket kaffe. Här finns också till min förvåning mängder med beska, jag kan inte påminna mig att jag har druckit en så besk Imperial Stout tidigare. Därmed inte sagt att det är till en nackdel, tvärtom tycker jag att det gör denna öl ännu intressantare och godare.

Rogue XS Imperial Stout innehåller hela 11.6% alkohol men det är ingenting man märker av alls i smaken. Även här är det något som glädjer mig, mitt stora problem med Imperial Stout är annars att den höga alkoholhalten ofta ger denna typ av öl en spritig bismak som sällan är angenäm.

Precis som i fallet med Rogue XS Imperial Pale Ale som jag har skrivit om tidigare så slåss jag dock med en stor fråga. Är detta en prisvärd öl? Just nu finns den inte att köpa på Systembolaget men då jag köpte 2007 års upplaga vill jag minnas att jag gav runt 120 kronor för flaskan, 2008 års upplaga ramlade iväg till 139.10.

I fallet med Rogue XS Imperial Pale Ale var jag tveksam, här är valet lättare, ja det är trots allt en prisvärd öl. Rogue XS Imperial Stout är den godaste Imperial Stout jag har druckit hittills. Betyget rusar därför, trots det höga priset, iväg till fyra flaskor av fem möjliga.

Fotnot: Namnet Imperial Stout eller Russian Imperial Stout sägs ha sitt ursprung från 1796 då det engelska bryggeriet Thrale's för första gången bryggde denna alkoholstarka Stout speciellt för Katarina den andras hov i Ryssland. Idag bryggs Russian Imperial Stout på många håll i världen, men mitt intryck är att det Imperial Stout kan klassas som en amerikansk specialitet numera. De flesta amerikanska bryggerier som jag känner till har säljer någon variant av en mycket alkoholstark Stout.

söndag 23 augusti 2009

Sierra Nevada Pale Ale

Man kan väl lugnt påstå att Sierra Nevada Pale Ale från bryggeriet Sierra Nevada Brewing Company i Kalifornien är en av de stora anledningarna till att jag fått ett intresse för amerikansk öl. När jag år 2000 var på min första tjänsteresa i USA och Los Angeles så drack "alla" Sierra Nevada Pale Ale och jag var inte sen att ta seden dit man kommer. Det var nog första gången som jag fick myten att amerikaner inte kan brygga god öl krossad.

Sierra Nevada Pale Ale är en tämligen grumlig öl, nästan lite för grumlig för att se helt inbjudande ut. Den färg som ändå döljer sig i diset är åt det gulbruna till. Doften är ganska svag men här finns en del humle, nybakat bröd och citrusfrukter.

Smaken inkluderar precis som förväntat på engelsk Pale Ale maner en brödaktig ton, en lite kryddig sådan. Smaken är dock i mitt tycke rejält avslagen, precis som om flaskan innehåller för lite kolsyra, och det gör är något som drar ned intrycket av Sierra Nevada Pale Ale ganska rejält. Denna avslagenhet är något som jag inte känner igen från när jag har druckit den på fat i Kalifornien, kan det måhända vara en öl som inte mår bra av att transporteras?

Sierra Nevada Pale Ale är numera en öl som du förutom i Kalifornien hittar på de flesta välsorterade Systembolag i Sverige, priset är 22.90 för en 355 ml flaska.

Det är få öl som har vållat så många diskussioner mellan mig och mina vänner som Sierra Nevada Pale Ale. Många av de som jag dricker öl med håller Sierra Nevada Pale Ale som det bättre du kan dricka från USA. Jag håller inte med, det finns tveklöst bättre och intressantare amerikanska öl att köpa på Systembolaget.

Betyget landar till sist på på tre flaskor av fem möjliga, den sista flaskan i betyget kommer dit med god hjälp av den godare fatvariant som jag har druckit i Kalifornien.

Fotnot: Min första närkontakt med Sierra Nevada Pale Ale slutade för övrigt med att jag blev tämligen berusad. Bartrendern på det ställe jag satt och ölade missförstod mig när jag beställde en pint Sierra Nevada Pale Ale, istället fick jag en pitcher öl. Typiskt svenskt var jag tvungen att dricka upp den ändå, 1.8 liter öl senare ramlade jag in på hotellrummet och sov sedan som ett barn till morgonen efter.

fredag 21 augusti 2009

Tidningsartikel om att dricka (och att dricka mycket)

Man skall väl egentligen inte bjuda på historier om personer som dricker, personer som dessutom dricker enorma mängder. Men jag måste ändå tipsa om denna historia om en av världshistoriens största (i dubbel bemärkelse) drickare, den numera döde wrestlaren André The Giant.

Artikeln kommer från det amerikanska webmagasinet Modern Drunknard Magazine och denna websida kan kanske räknas som en sida som inte är helt lämplig att gå in på under arbetstid. Själva artikeln om André The Giant och hans dryckesvanor hittar du här.

torsdag 20 augusti 2009

Brooklyn Schneider Hopfen-Weisse

Likt den tidigare diskuterade Brewer's Choice Brown Ale så är Brooklyn Schneider Hopfen-Weisse en av de amerikanska nyheter som släpptes av Systembolaget i augusti. Som namnet antyder är denna veteöl ett samarbete mellan New York bryggeriet Brooklyn Brewery och tyska Schneider Weisse.

Denna ovanligt starka, 8.5% alkohol veteöl har en fin ljus ton med inslag av mandariner, färgen är dock lite grumlig sannolikt på grund av den jästfällning som finns kvar i flaskan. När jag slår upp den så fylls glaset av ett kompakt fint vitt skum och det doftar underbart av bröd och citrus. Väntan på att få provsmaka känns plötsligt som månader, så frestad blir jag av det jag häller upp.

Men sedan då. Tja... det är just det som är problemet. Det smakar... eh... veteöl. Jag vet inte vad jag hade för förväntningar men jag trodde väl i mitt stilla sinne att denna öl skulle stå ut lite grand, visa karaktär eller ge mig något som jag normalt inte känner i en veteöl. Men till min stora besvikelse så tycker jag att det är en tam och ordinär öl, här finns inget unikt i min bok.

När jag dessutom har betalat 109 kronor för flaskan så känns besvikelsen ännu större, ge mig något mer!

På tal om flaskan så är det något som jag måste nämna. Denna flaska, komplett med "champagnekork" är bland det snyggaste du kan köpa öl i om du frågar mig. Det är väl bara Rogues specialserie XS som är ännu snyggare av de flaskor jag har sett.

För första gången i Beer Departments korta historia så är betyg ett nära. Men ok då, det är inget fel på Brooklyn Schneider Hopfen-Weisse då det är en god, högst drickbar veteöl med underbart skum och doft. Smaken står dock inte ut ett dugg i förhållande till annan veteöl och i förhållandet till priset måste jag säga att det är något som jag verkligen förväntade mig. Med nöd och näppe hamnar till sist betyget på två flaskor av fem möjliga.

lördag 15 augusti 2009

Anchor Steam Beer

Likt Samuel Adams är det Kalifornienbaserade bryggeriet Anchor Brewing Company ett bryggeri vars öl har funnits att köpa på Systembolaget i många år. Och likt Samuel Adams så är Anchor ett bryggeri som verkligen hjälpt till att väcka intresset för amerikanska microbryggerier igen. Men ungefär där så slutar väl likheterna i mitt tycke.

Då jag i gillat i stort sett allt jag har provat från Samuel Adams så har ölen från Anchor haft svårare att övertyga mig, den första öl som jag fastnade ordentligt för från Anchor var den senaste upplagan av deras julöl.

Anchor Steam Beer är den öl från Anchor som har funnits på Systembolaget under längst tid och det är en öl som jag provar då och då men som jag aldrig blir så värst förtjust i. Att slå upp ett glas Anchor Steam Beer är alltid en fröjd då ölen har en härlig färg i ton av bärnsten. Skummet är kraftigt åt det gräddliknande hållet som man kan se på exempelvis en väl upptappad Guinness.

Doften är inte särskilt tydlig, rentav obefintlig till skillnad från smaken. Tyvärr är det dock en smak som jag har svårt för utan att riktigt kunna förklara varför, jag tycker helt enkelt inte att det smakar gott då det smakar som en köttbit som du har stekt lite för länge eller en kanelbulle som gräddats för länge i ugnen.

En sak som Anchor skall ha heder för är sina flaskor och etiketter som jag tycker är väldigt snygga. Detta gäller även Anchor Steam Beer men vad hjälper det när ölen inte smakar så särskilt gott.

Priset på Systembolaget för Anchor Steam Beer är 16.50 för en 355 ml flaska. Anchor Steam Beer finns på många men inte alla Systembolag.

Till sist betyget som stannar på två flaskor av fem möjliga. Med en lite mindre bränd ton i smaken så hade Anchor Steam Beer varit mycket godare.

Fotnot: Namnet "Steam beer" eller California Common Beer som det också kallas har enligt Anchor själva uppkommit av sättet de kylde vörten på. Det traditionella sättet att kyla vörten på var att använda is, detta hade dock inte Anchor någon möjlighet att göra. Deras sätt blev istället att pumpa upp sin kokheta vört till taket på bryggeriet där den tappades upp i grunda kar varvid de kalla vindarna från Stilla Havet och San Fransico-bukten drog in och hastigt kylde vörten. Detta gav en ridå av ånga som alltsomoftast syntes ovanför Anchorbryggeriet, därav namnet "Steam".

onsdag 12 augusti 2009

Samuel Adams Boston Lager

Samuel Adams är väl ett av de amerikanska bryggerier som får sägas ligga bakom det nya intresse som finns för mikrobryggerier och amerikanska udda smaker. Idag kan man väl inte med bästa vilja i världen kalla Samuel Adams ett mikrobryggeri längre men de har för den delen inte slutat att göra god öl.

Samuel Adams öl har funnits i många år på Systembolaget både i form av "tillfälliga" nyheter som Octoberfest, Imperial Pilsner och Winter Ale men också som "permanenta" gäster som Black Lager, Honey Porter, Boston Ale och Boston Lager. Det är den sistnämnda som vi skall ta en närmare titt på idag.

Samuel Adams Boston Lager är en av de första öl jag brukar nämna som motargument då folk likställer amerikansk öl med vattnig lager. Denna lager är både smakrik och fyllig, jag får känslan av tyngd i munnen när jag dricker den. Men jag tycker också att smaken är blommig på ett sätt som ofta amerikansk ale är, som det man kan känna när man går genom en blomsteräng i midsommartid.

Färgen är gyllenbrun och det är lätt att få till ett rikligt skum som andas beska och humle utan att för den delen bli sträv. Samuel Adams Boston Lager är fortfarande förvånansvärt lättdrucken för att vara en lager med mycket smak.

Priset på Systembolaget är 14.90 för en 355 ml flaska. Samuel Adams Boston Lager hittar man få de flesta hyfsat välsorterade Systembolag runtom i landet.

Jag gillar verkligen Samuel Adams Boston Lager, betyget blir därför fyra flaskor av fem möjliga. En fin lager med mycket smak som jag gärna dricker mer än en av.

måndag 10 augusti 2009

Tidningsartikel om amerikansk öl

Dagens Nyheters ölkännare Ulrika Nyström Ljung bjuder på en ovanligt bra artikel om Systembolagets amerikanska ölnyheter i augusti, följ denna länk.

Septembernyheter på Systembolaget

På Systembolagets hemsida kan man nu hitta en pdf-version av nyhetsbladet för september. September månad bjuder på två stycken nya amerikanska öl.


Old Stock Ale:

Först ut är den hiskeligt starka Old Stock Ale från North Coast Brewing Company, alkoholstyrkan i årets version är 11.5%, då har man ändå minskat den lite jämfört med förra årets version som höll alkoholstyrkan 12.5%.

Jag gillar verkligen ölen från North Coast undantaget är väl just Old Stock Ale som, åtminstone i förra årets version, var svårdrucken delvis på grund av att alkoholsmaken slog genom. Förhoppningsvis är 2009 års upplaga bättre.

Priset på årets version av Old Stock Ale är 43.90 för en 355 ml flaska.


Samuel Adams Octoberfest:

Den andra nyheten i september är Samuel Adams oktoberfestöl. Förra årets amerikanska oktoberfestöler var en stor besvikelse både Samuel Adams version och Brooklyn Brewerys version var väldigt bleka. Det var väl bara Left Hand som kom undan med äran i behåll då.

Tyvärr får varken Brooklyn eller Left Hand chansen att visa upp sig i år så trycket ligger på Samuel Adams att lyckas. Även om förra årets version var blek har jag gillat Samuel Adams Octoberfest tidigare år, hoppas med andra ord på bättring.

Priset är för årets version av Samuel Adams Octoberfest är 17.50 för en 355 ml flaska.

lördag 8 augusti 2009

Brewer's Choice Brown Ale

Brewer's Choice är en öl som släpps en gång per år av bryggeriet Shipyard som du hittar i Portland, Maine. Som namnet antyder så har Shipyards bryggmästare tämligen fria händer att skapa en öl enligt eget tycke och smak. Brewer's Choice 2009 är en Brown Ale av klassisk engelsk typ.

Och nog har bryggmästare Alan Pugsley lyckats att skapa en Brown Ale. I alla fall om man tittar på färgen som är mörk brun med en aningens röd ton i. Skummet är det inget fel på alls när jag häller upp den, ett tjockt vitt skumtäcke lägger sig överst i glaset.

Sedan börjar det bli lite mindre roligt, skummet försvinner med en rasande fart och strax ligger bara en tunn hinna kvar på ytan. När jag tar första klunken så smakar det precis som förväntat, en angenäm beska, mörk chocklad och lite grand av julgodiset nummer ett knäck. Smaker är inte helt olik den verkliga klassikern i genren från Newcastle. Tyvärr dör smaken av lika snabbt som skummet, efter några sekunder så märks inte mycket av den klunk öl jag precis drack.

En sak som jag dock gillar med Brewer's Choice Brown Ale är att den innehåller lite mer kolsyra än sina engelska kusiner som jag ofta tycker kan smaka lite avslaget, det gör definitivt inte Brewer's Choice Brown Ale. Ett plus också till själva flaskan som har en gängad hals utifall man har glömt flasköppnaren hemma.

Priset för denna tillfälliga nyhet som just nu finns på Systembolaget är 19.50 för en 355 ml flaska.

Betyget blir tre flaskor av fem möjliga. Det är trots allt ingen dålig öl och jag är förtjust i öltypen Brown Ale. Jag önskar bara att smaken hade kunnat leva kvar längre.

Mitt i månaden nyheter augusti

Hela fyra amerikanska öl finns med i Systembolagets mindre mitt i månaden nyhetssläpp för augusti. Ölen är:

Shipyard XXXX IPA, priset är 68.50 för en 650 ml flaska.

Left Hand Oak Aged Imperial Stout
, priset är 119.90 för en 650 ml flaska.

Mean Manalishi
, priset är 129.00 för en 650 ml flaska.

Boris The Crusher
, priset är 119,00 för en 650 ml flaska.


Jag har inte druckit någon av dessa fyra öl tidigare, skall bli intressanta erfarenheter. Det Maine-baserade Shipyard och det Colorado-baserade Left Hand är två bryggerier vars öl figurerat på Systembolaget då och då, i regel med hög kvalitet.

De två senare ölen kommer från det Ohio-baserade bryggeriet Hoppin' Frog. Såvitt jag vet har det inte funnits öl från Hoppin' Frog på Systembolaget tidigare.

Boris The Crusher är en Imperial Stout medan Mean Manalishi är en Double IPA.

Två rejäla IPA och två lika rejäla Imperial Stout i detta släpp alltså.

Brooklyn Brown Ale del 2

Har till sist lyckas få ett svar från Systembolaget rörande Brooklyn Brown Ale. Denna fina öl är inte på väg ur sortimentet vilket är goda nyheter. Att det däremot finns relativt få flaskor av Brooklyn Brown Ale i Systembolagets butiker just nu har jag däremot inte fått något svar på.

torsdag 6 augusti 2009

Tidningsartikel om amerikansk öl

Hittade en artikel i Svenska Dagbladet som handlar om amerikansk öl, följ denna länk.

lördag 1 augusti 2009

Månadens pub

Gömt som hotellrestaurang till Freys Hotell passande nog på Bryggargatan 12, ett stenkast från Centralstationen i Stockholm ligger en av Stockholms allra mest nischade ölställen, Belgobaren.

Med Belgobaren är det väldigt enkelt. Gillar man belgisk öl så har man hamnat helt rätt, gör man det inte så är det bara att snabbt bege sig därifrån för att leta upp ett annat ställe.

Nåväl jag är relativt förtjust i belgisk öl så jag beger mig till Belgobaren då och då, väl där blir jag alltid lika imponerad av två saker, det enorma utbudet av belgisk öl de erbjuder och den kunskap som personalen generellt sett har. Belgobaren tycks kunna erbjuda de mesta i belgiskt ölutbud alltifrån mer välkända märken som även står att finna på Systembolaget till de mest okända bryggerier som finns i Belgien, bryggerier som i alla fall jag inte har hört talas om förr. Utbudet är digert på fat, smått enormt på flaska.

Personalen är som sagt i regel kunnig så det räcker och det delar gärna med sig av tips och råd efter att ha kollat av vilken typ av öl man gillar. I princip alltid lyckas de med sina rekommendationer också, nämner jag en öl eller en typ av öl jag gillar så dyker det upp en spännande flaska med liknade smak och karaktär på bordet. Tyvärr skäms inte Belgobaren för att ta betalt för sin öl, kanske just på grund av sin nisch.

Jag har viss förståelse att man tar i lite extra för sin öl då man kommer att locka publik ändå med sin nisch och stora utbud men när till och med de belgiska öl som man normalt kan hitta på en pub med skapligt utbud kostar runt 60 kronor för 33 cl öl då har man helt enkelt tagit i lite för mycket enligt min mening.

Maten då? Den mat jag har ätit på Belgobaren har varit mycket god men inte alltid prisvärd då även relativt simpla rätter som husets burgare hamnar på priser runt 150 kronor. Vill man ha något som är lite mer kulinariskt så ramlar priset iväg 50-100 kronor till. Belgobaren skall dock ha en stor eloge för att de redan i menyn rekommenderar öl som passar till respektive maträtt, det är något man sällan ser på krogen. Är man trött på just den öl som rekommenderas så plockar personalen gärna fram alternativ även här.

En annan sak som jag gillar med Belgobaren är deras snålt till tagna belysning. Lokalen är på gränsen till skymningsljus men det passar väldigt bra. De skall också ha all heder för mycket snygga och välskötta faciliteter.

Betyget landar på tre barspeglar av fem möjliga. Ölutbudet är fantastiskt om man gillar belgisk öl men det finns näst intill inga alternativ alls till de belgiska drycker som serveras. Priserna är dock i det saftigaste laget, detta gäller både den öl och den mat som serveras. Detta gör att Belgobaren summeras som en stor men inte helt prisvärd upplevelse.