Det finns två sorters öl som jag har ganska svårt för, Fruktöl och av öl av typen Barley Wine så det är med viss tvekan jag ger mig på Old Guardian från det Kalifornien-baserade bryggeriet Stone Brewery. Min grundinställning till Barley Wine, kalla det en fördom om du vill, är att man brygger en hiskeligt stark öl där man inte bryr sig om att dölja smaken av den höga alkoholhalten särskilt noga.
Nåväl nu skall jag inte döma i förväg utan jag rensar mina sinnen och häller upp min flaska Old Guardian i glaset. Färgen på ölen är brun med en klart orange ton i. Den orange tonen återfinns även i det rikliga skummet som fyller glasets topp. Lukten är inte så stark men jag anar i alla fall en del humle men också en del citrusfrukter.
Smaken är ganska söt och samtidigt rejält besk, till min förvåning är Old Guardian också ganska pepprig. Men här finns också så mycket mer, det känns som om det smakar av precis allting, smaken är verkligen komplex och svår att komma underfund med. Ganska typisk för en Barley Wine med andra ord.
Tyvärr lider Old Guardian av "Barley Wine-sjukan", alkoholhalten slår genom smaken, inte så konstigt kanske då Old Guardian har en alkoholhalt på 11.3%. Till Old Guradians försvar måste jag dock säga att tonen av alkohol är betydligt mindre än hos de flesta andra Barley Wine öl som jag har druckit. Lik förbaskat finns den där.
För tillfället kan man inte köpa Old Guardian på Systembolaget men då den fanns i butiken kostade den 79.80 för en 650 ml flaska. Priset får man väl ändå säga är rätt överkomligt givet alkoholhalten och flaskstorleken, trots allt motsvarar en flaska Old Guardian fyra flaskor av lite mer ordinär amerikansk öl.
Betyget då? Tja kanske för att jag öppnade mina sinnen en smula och inte dömde i förväg så måste jag säga att Old Guardian är en rätt trevlig öl som överraskar positivt. Speciellt då för att vara av typen Barley Wine. Nu är jag väl inte helt övertygad om Old Guardians förträfflighet ännu, men jag måste ändå sätta ett betyg på tre flaskor av fem möjliga. Jag har ingenting emot Old Guardian men jag ser väl inte heller att den har något trumfkort att spela ut så att de högre betygen nås.
Fotnot: Namnet "Barley Wine", eller "Kornvin" som man ibland hör på svenska, kommer av den mycket höga alkoholhalten i ölen som kan liknas vid alkoholhalten i en flaska vin. I Barley Wine finns dock i regel ingen frukt utan råvaran är det sedvanliga kornet. Därmed uppfyller Barley Wine kriteriet om vad som normalt defineras som en öl.
onsdag 30 september 2009
måndag 28 september 2009
Brooklyn Brown Ale
En öl som jag ett tag befarade var på väg ut från Systembolagets ordinarie sortiment är Brooklyn Brown Ale från det New York-baserade bryggeriet Brooklyn Brewery. Nu har jag dock fått lugnande besked på den fronten så ett tag till kan du med lätthet få tag på Brooklyn Brown Ale.
Som namnet antyder är det en öl med en brun färg. Tänk dig de hasselnötter som du knäcker till jul eller för den delen körsbärsträ. Skummet är prydligt i glaset men det avtar ganska så snabbt. Doften är ingenting som står ut överhuvudtaget men det finns lite mörk choklad här och kanske en smula klassisk Earl Grey te.
Smaken påminner precis som färgen om nötter. Här finns också en rätt bra beska men precis som med doften så är det ingen särskild stark smak i Brooklyn Brown Ale och den smak som finns försvinner relativt snabbt. Tyvärr tycker jag också att alkoholen slår genom en smula trots att alkohalten inte är högre än 5,9% i Brooklyn Brown Ale.
Det finns däremot en sak som jag verkligen gillar med amerikansk Brown Ale till skillnad från sin engelska kusin, det är att kolsyrehalten är betydligt högre. Engelsk Brown Ale tycker jag ofta blir lite avslagen, nästan fadd i smaken, denna nackdel finns inte hos den amerikanska varianten av Brown Ale, detta gäller även Brooklyn Brewerys version.
Brooklyn Brown Ale ingår i Systembolagets ordinarie sortiment, med andra ord kan du köpa den åtminstone på välsorterade Systembolag runtom i landet. Priset är 17.60 för en 355 ml flaska.
Så var det dags att sätta betyg. Rent generellt är jag förtjust i den öl som jag har druckit från Brooklyn Brewery. Deras Brown Ale är dock inte det starkaste kortet som de har att spela ut men det är utan tvekan en öl som är värd att prova. Jag bestämmer mig till sist för att ge Brooklyn Brown Ale ett betyg på två flaskor av fem möjliga. En tredje flaska är på väg att packas upp ur kartongen men den tappas på väg upp till hyllan på grund av tonen av alkohol som jag tycker märks i Brooklyn Brown Ale.
Fotnot: Vid två tillfällen har jag varit på studiebesök på Brooklyn Brewery i New York. Har du vägarna förbi den amerikanska storstaden är det något som jag varmt kan rekommendera. Är du det minsta intresserad av öl så kan jag smått garantera att du kommer har en mycket fin upplevelse väl på plats. Och råkar du se en katt som stryker förbi i lokalen där Brooklyns olika öl serveras så är det ändå inte ett tecken på att du har druckit för mycket av Brooklyns goda öl. Katten finns verkligen där som ett bryggeriets "inventarie".
Som namnet antyder är det en öl med en brun färg. Tänk dig de hasselnötter som du knäcker till jul eller för den delen körsbärsträ. Skummet är prydligt i glaset men det avtar ganska så snabbt. Doften är ingenting som står ut överhuvudtaget men det finns lite mörk choklad här och kanske en smula klassisk Earl Grey te.
Smaken påminner precis som färgen om nötter. Här finns också en rätt bra beska men precis som med doften så är det ingen särskild stark smak i Brooklyn Brown Ale och den smak som finns försvinner relativt snabbt. Tyvärr tycker jag också att alkoholen slår genom en smula trots att alkohalten inte är högre än 5,9% i Brooklyn Brown Ale.
Det finns däremot en sak som jag verkligen gillar med amerikansk Brown Ale till skillnad från sin engelska kusin, det är att kolsyrehalten är betydligt högre. Engelsk Brown Ale tycker jag ofta blir lite avslagen, nästan fadd i smaken, denna nackdel finns inte hos den amerikanska varianten av Brown Ale, detta gäller även Brooklyn Brewerys version.
Brooklyn Brown Ale ingår i Systembolagets ordinarie sortiment, med andra ord kan du köpa den åtminstone på välsorterade Systembolag runtom i landet. Priset är 17.60 för en 355 ml flaska.
Så var det dags att sätta betyg. Rent generellt är jag förtjust i den öl som jag har druckit från Brooklyn Brewery. Deras Brown Ale är dock inte det starkaste kortet som de har att spela ut men det är utan tvekan en öl som är värd att prova. Jag bestämmer mig till sist för att ge Brooklyn Brown Ale ett betyg på två flaskor av fem möjliga. En tredje flaska är på väg att packas upp ur kartongen men den tappas på väg upp till hyllan på grund av tonen av alkohol som jag tycker märks i Brooklyn Brown Ale.
Fotnot: Vid två tillfällen har jag varit på studiebesök på Brooklyn Brewery i New York. Har du vägarna förbi den amerikanska storstaden är det något som jag varmt kan rekommendera. Är du det minsta intresserad av öl så kan jag smått garantera att du kommer har en mycket fin upplevelse väl på plats. Och råkar du se en katt som stryker förbi i lokalen där Brooklyns olika öl serveras så är det ändå inte ett tecken på att du har druckit för mycket av Brooklyns goda öl. Katten finns verkligen där som ett bryggeriets "inventarie".
söndag 27 september 2009
Shipyard Imperial Porter
Shipyard Imperial Porter ingår i Alan Pugsley's Signature Series från det Maine-baserade bryggeriet Shipyard, en serie öl där bryggmästaren engelsmannen Alan Pugsley får tämligen fria händer att skapa öl efter bästa förmåga.
"Very dark" säger etiketten om färgen på Imperial Porter, tveklöst är det en mörk öl men jag vet inte om jag håller med om "very dark" det är inte direkt en öl som är svart som natten, här finns helt klart en brun ton också. Skummet växer till sig fint i glaset och stanner kvar en hyfsad stund. Doften innehåller klara toner av choklad men här finns också lite grand nybryggt kaffe.
När jag tar den första klunken av Imperial Porter så slås jag genast av att smaken är anmärkningsvärt tunn och lite oljig. Det här är en Imperial Porter för sjutton, det är något som jag förväntar att det skall golva mig. Det gör definitivt inte Imperial Porter. Jag saknar också den sötma som man normalt kan hitta i en porter till skillnad från en stout.
Eftersmaken däremot är enorm, den varar hur länge som helst. En bränd ton ligger kvar i munnen i flera minuter efter det att jag smakar på Imperial Porter. Att smaken ligger kvar så länge är väl i sig positivt men jag måste säga att den brända smaken, som en chokladkaka med mängder av kakao i, är på gränsen till obehaglig. Som micro-popcorn som man låter "poppas" lite för länge men som du ändå bestämmer dig för att äta.
När alkoholhalten börjar nå nivåer en bit över sex procent blir jag alltid lite tveksam, speciellt om det är en lager jag dricker. "Som vanligt" när det gäller Porter så märks inte den ganska höga alkoholhalten på 7.1% av i Imperial Porter vilket självklart är positivt.
Just nu finns inte Imperial Porter att köpa på Systembolaget. Då den fanns så kostade den 58.60 för en 650 ml flaska.
Betyget slutar till sist på tre flaskor av fem möjliga. Shipyard Imperial Porter är ingen dålig öl, men det är inte heller något jag slår frivolter av.
"Very dark" säger etiketten om färgen på Imperial Porter, tveklöst är det en mörk öl men jag vet inte om jag håller med om "very dark" det är inte direkt en öl som är svart som natten, här finns helt klart en brun ton också. Skummet växer till sig fint i glaset och stanner kvar en hyfsad stund. Doften innehåller klara toner av choklad men här finns också lite grand nybryggt kaffe.
När jag tar den första klunken av Imperial Porter så slås jag genast av att smaken är anmärkningsvärt tunn och lite oljig. Det här är en Imperial Porter för sjutton, det är något som jag förväntar att det skall golva mig. Det gör definitivt inte Imperial Porter. Jag saknar också den sötma som man normalt kan hitta i en porter till skillnad från en stout.
Eftersmaken däremot är enorm, den varar hur länge som helst. En bränd ton ligger kvar i munnen i flera minuter efter det att jag smakar på Imperial Porter. Att smaken ligger kvar så länge är väl i sig positivt men jag måste säga att den brända smaken, som en chokladkaka med mängder av kakao i, är på gränsen till obehaglig. Som micro-popcorn som man låter "poppas" lite för länge men som du ändå bestämmer dig för att äta.
När alkoholhalten börjar nå nivåer en bit över sex procent blir jag alltid lite tveksam, speciellt om det är en lager jag dricker. "Som vanligt" när det gäller Porter så märks inte den ganska höga alkoholhalten på 7.1% av i Imperial Porter vilket självklart är positivt.
Just nu finns inte Imperial Porter att köpa på Systembolaget. Då den fanns så kostade den 58.60 för en 650 ml flaska.
Betyget slutar till sist på tre flaskor av fem möjliga. Shipyard Imperial Porter är ingen dålig öl, men det är inte heller något jag slår frivolter av.
fredag 25 september 2009
Myt... eller?
Tidigare i veckan var jag på lokal med en gammal vän, tillika en person som är förtjust i amerikansk öl. En bit in i kvällen kom vi in på bryggeriet Flying Dog. Min vän hävdade med bestämdhet att anledning till att öl från Flying Dog så sällan finns på Systembolaget är den slogan som de har på sina etiketter "Good people drink good beer".
Detta är tydligen inte förenligt med Systembolagets policy på något sätt, kanske är det någon form av smygreklam, alla vill väl vara en bra person och då väljer man att dricka öl från Flying Dog vilket då inte skulle vara förenligt med Systembolagets neutrala policy.
När jag först hörde detta så var jag övertygad om att det var en vandringssägen. Men väl hemma så tittade jag på de flaskor jag har från Flying Dog som är köpta på Systembolaget och dessa etiketter saknar faktiskt just denna slogan.
"Råttan i pizzan" eller en sanning? Finns det någon som kan bekräfta eller förneka detta?
Detta är tydligen inte förenligt med Systembolagets policy på något sätt, kanske är det någon form av smygreklam, alla vill väl vara en bra person och då väljer man att dricka öl från Flying Dog vilket då inte skulle vara förenligt med Systembolagets neutrala policy.
När jag först hörde detta så var jag övertygad om att det var en vandringssägen. Men väl hemma så tittade jag på de flaskor jag har från Flying Dog som är köpta på Systembolaget och dessa etiketter saknar faktiskt just denna slogan.
"Råttan i pizzan" eller en sanning? Finns det någon som kan bekräfta eller förneka detta?
torsdag 24 september 2009
Rye Bock
Förra året var ett år då Systembolaget tog in mängder med mer eller mindre udda öl från det Colorado-baserade bryggeriet Left Hand. En av dessa öl som dök var Rye Bock.
Färgen på Rye Bock är härligt rödbrun, en riktigt vacker färg faktiskt. Skummet tronar upp sig i rejäla mängder och det stannar kvar länge i glaset. Doften är brödig men här finns även en del doft av jäst.
Smaken då... Till Rye Bocks försvar måste jag säga att den har en smak som jag knappast känt i öl tidigare, rågsmaken är tydlig och intensiv. Rågsmaken döljer effektivt den ganska höga alkoholhalten som är 7.7%, högt för att vara en lager.
Tyvärr tar rågsmaken all plats i smakväg, vilket också påverkar eftersmaken som är väldigt tunn, den finns knappt där. Rye Bock känns på något sätt dåligt balanserad.
Rye Bock finns inte på Systembolaget just nu, då den fanns så var priset 98.50 för en 750 ml flaska.
Till sist ett betyg. Av de många specialare som kom in från Left Hand förra året måste jag tyvärr säga att Rye Bock är en av de sämre, betyget blir därför två flaskor av fem möjliga. Smaken är förvisso tämligen unik men det är ändå inget som faller mig i smaken, Rye Bock är inte en prisvärd öl.
Färgen på Rye Bock är härligt rödbrun, en riktigt vacker färg faktiskt. Skummet tronar upp sig i rejäla mängder och det stannar kvar länge i glaset. Doften är brödig men här finns även en del doft av jäst.
Smaken då... Till Rye Bocks försvar måste jag säga att den har en smak som jag knappast känt i öl tidigare, rågsmaken är tydlig och intensiv. Rågsmaken döljer effektivt den ganska höga alkoholhalten som är 7.7%, högt för att vara en lager.
Tyvärr tar rågsmaken all plats i smakväg, vilket också påverkar eftersmaken som är väldigt tunn, den finns knappt där. Rye Bock känns på något sätt dåligt balanserad.
Rye Bock finns inte på Systembolaget just nu, då den fanns så var priset 98.50 för en 750 ml flaska.
Till sist ett betyg. Av de många specialare som kom in från Left Hand förra året måste jag tyvärr säga att Rye Bock är en av de sämre, betyget blir därför två flaskor av fem möjliga. Smaken är förvisso tämligen unik men det är ändå inget som faller mig i smaken, Rye Bock är inte en prisvärd öl.
lördag 19 september 2009
Samuel Adams Octoberfest
Så var det dags igen för den tiden på året då oktoberölen gör sin entré på Systembolaget. I år tycker jag att utbudet är magrare än på länge, det gäller även de amerikanska bidragen som sträcker sig till enbart Octoberfest från det Massachusetts-baserade bryggeriet Samuel Adams.
När jag slår min flaska Octoberfest är det mesta sig likt från tidigare års upplagor. Färgen är mörkt orange och kopparfärgad. Skummet tonar upp sig till en riklig nivå och stannar dessutom kvar ganska länge i glaset. Doften är ganska skarp, vanlig hederlig limpa men också Romerska bågar, den apelsinchoklad som brukar finnas till jul är det som jag först tänker på.
Så här långt är Octoberfest en trevlig upplevelse men det är då problemen börjar. Smaken är tunn, men här finns lite beska och lite sötma men just ingenting annat. När sedan huvuddelen av smaken försvinner på ett ögonblick så rasar mitt intresse för Octoberfest snabbt. En liten ton som jag inte riktigt kan placera ligger dock kvar i munnen väldigt länge, en ton som oturligt nog inte är så god.
Octoberfest är en tillfällig nyhet som finns just nu på Systembolaget, det skall inte vara några större problem att få tag på den ännu så länge. Priset är 17.50 för en 355 ml flaska, alkoholhalten är 5.2%.
Tyvärr får jag precis samma känsla när jag dricker årets upplaga av Octoberfest som jag fick förra året. Det är ingen intressant öl, det är tvärtom en öl som ganska snabbt passerar utan att lämna några bestående minnen efter sig. Octoberfest är dock helt okej och klart drickbar därför slutar betyget på två flaskor av fem möjliga.
Fotnot: En anledning att gilla Octoberfest är färgen på etiketterna, orange och blå. Dessa färger råkar av en slump sammanfalla med färgerna på Bollnäs bandylags dräkt. Hoppas dock innerligt att årets upplaga av Bollnäs GIF är bättre än årets upplaga av Octoberfest.
När jag slår min flaska Octoberfest är det mesta sig likt från tidigare års upplagor. Färgen är mörkt orange och kopparfärgad. Skummet tonar upp sig till en riklig nivå och stannar dessutom kvar ganska länge i glaset. Doften är ganska skarp, vanlig hederlig limpa men också Romerska bågar, den apelsinchoklad som brukar finnas till jul är det som jag först tänker på.
Så här långt är Octoberfest en trevlig upplevelse men det är då problemen börjar. Smaken är tunn, men här finns lite beska och lite sötma men just ingenting annat. När sedan huvuddelen av smaken försvinner på ett ögonblick så rasar mitt intresse för Octoberfest snabbt. En liten ton som jag inte riktigt kan placera ligger dock kvar i munnen väldigt länge, en ton som oturligt nog inte är så god.
Octoberfest är en tillfällig nyhet som finns just nu på Systembolaget, det skall inte vara några större problem att få tag på den ännu så länge. Priset är 17.50 för en 355 ml flaska, alkoholhalten är 5.2%.
Tyvärr får jag precis samma känsla när jag dricker årets upplaga av Octoberfest som jag fick förra året. Det är ingen intressant öl, det är tvärtom en öl som ganska snabbt passerar utan att lämna några bestående minnen efter sig. Octoberfest är dock helt okej och klart drickbar därför slutar betyget på två flaskor av fem möjliga.
Fotnot: En anledning att gilla Octoberfest är färgen på etiketterna, orange och blå. Dessa färger råkar av en slump sammanfalla med färgerna på Bollnäs bandylags dräkt. Hoppas dock innerligt att årets upplaga av Bollnäs GIF är bättre än årets upplaga av Octoberfest.
torsdag 17 september 2009
Smoke Ale
Efter den tämligen smaklösa Bam Biere tar Beer Department inga chanser, dagens öl är Smoke Ale ifrån det Oregon-baserade bryggeriet Rogue.
Rököl verkar vara en kategori öl som man antingen älskar eller hatar, det är ytterst sällan jag hör någon säga att rököl är "bra". Personligen tillhör jag den kategori människor som verkligen gillar rököl, har varit fast sedan jag för första gången drack Aecht Schlenkerla Rauchbier för cirka femton år sedan.
Färgen på Smoke Ale är nog lite ljusare än vad jag hade tänkt mig, en rejält orange ton breder ut sig i glaset. Skummet lägger sig fint ovanpå ölen utan att för den delen vara något som står ut i mängden, färgen är gråvit.
Utan att överraska det minsta så börjar det genast dofta nytjärade båtar i rummet. Det doftar också av en nytänd brasa vars rök kommer ut ur en skorsten någonstans ute på landet.
Smaken överraskar inte heller det minsta men det gör ingenting då jag vet vad jag gett mig in på och jag vet vad jag får när jag öppnar en flaska Smoke Ale. Naturligtvis fylls smaklökarna i munnen av rök, tjära och medwurst. Här finns dock en aningens humle och beska också. Rökigheten är inte riktigt så dominant som jag trodde, den döljer dock effektivt den tämligen höga alkoholhalten på 7.0 %.
Smoke Ale är en tillfällig nyhet som fortfarande går att köpa på Systembolaget. Priset är 69.80 för en 650 ml flaska.
Som jag redan har skrivit så är jag förtjust i rököl. Smoke Ale är inget undantag från den regeln. Betyget slutar därför på fyra flaskor av fem möjliga. Smoke Ales styrka men också förbannelse är att det inte smakar så mycket mer än just... rök. Det gör att det högsta betyget inte kan nås.
Rököl verkar vara en kategori öl som man antingen älskar eller hatar, det är ytterst sällan jag hör någon säga att rököl är "bra". Personligen tillhör jag den kategori människor som verkligen gillar rököl, har varit fast sedan jag för första gången drack Aecht Schlenkerla Rauchbier för cirka femton år sedan.
Färgen på Smoke Ale är nog lite ljusare än vad jag hade tänkt mig, en rejält orange ton breder ut sig i glaset. Skummet lägger sig fint ovanpå ölen utan att för den delen vara något som står ut i mängden, färgen är gråvit.
Utan att överraska det minsta så börjar det genast dofta nytjärade båtar i rummet. Det doftar också av en nytänd brasa vars rök kommer ut ur en skorsten någonstans ute på landet.
Smaken överraskar inte heller det minsta men det gör ingenting då jag vet vad jag gett mig in på och jag vet vad jag får när jag öppnar en flaska Smoke Ale. Naturligtvis fylls smaklökarna i munnen av rök, tjära och medwurst. Här finns dock en aningens humle och beska också. Rökigheten är inte riktigt så dominant som jag trodde, den döljer dock effektivt den tämligen höga alkoholhalten på 7.0 %.
Smoke Ale är en tillfällig nyhet som fortfarande går att köpa på Systembolaget. Priset är 69.80 för en 650 ml flaska.
Som jag redan har skrivit så är jag förtjust i rököl. Smoke Ale är inget undantag från den regeln. Betyget slutar därför på fyra flaskor av fem möjliga. Smoke Ales styrka men också förbannelse är att det inte smakar så mycket mer än just... rök. Det gör att det högsta betyget inte kan nås.
onsdag 16 september 2009
Keith Floyd - Rest In Peace
Beer Department sörjer idag den geniale tv-kocken Keith Floyd som avled i tisdags 65 år gammal. Beer Department spelar "Waltzinblack" (signaturen till Keith Floyds program) med The Stranglers på repeat.
Alla andra tv-kockar må göra vad de kan men ingen kommer någonsin att kunna komma upp i samma klass som Keith Floyd vars kockande, resande, humoristiska och dryckesfyllda program för evigt har en plats i tv-historien.
Beer Departments tre favoritsekvenser med Keith Floyd är:
1, Keith Floyd lagar omelett på strutsägg, omgiven av strutsar. Det slutar inte bra... "I'm am sorry; I cannot do this..."
2, Keith Floyd lagar paella med enorma mängder saffran. "BBC will not be able to pay my salary when they see my expense report..."
3, En synnerligen påverkad Keith Floyd kokar kräftor på sitt högst egna sätt någonstans i Skåne. "Sing Swedish people. Sing"
Alla andra tv-kockar må göra vad de kan men ingen kommer någonsin att kunna komma upp i samma klass som Keith Floyd vars kockande, resande, humoristiska och dryckesfyllda program för evigt har en plats i tv-historien.
Beer Departments tre favoritsekvenser med Keith Floyd är:
1, Keith Floyd lagar omelett på strutsägg, omgiven av strutsar. Det slutar inte bra... "I'm am sorry; I cannot do this..."
2, Keith Floyd lagar paella med enorma mängder saffran. "BBC will not be able to pay my salary when they see my expense report..."
3, En synnerligen påverkad Keith Floyd kokar kräftor på sitt högst egna sätt någonstans i Skåne. "Sing Swedish people. Sing"
söndag 13 september 2009
Oktobernyheter på Systembolaget
Så har oktober månads nyheter dykt upp i pdf-format på Systembolagets hemsida. Oktober är, precis som april, en speciell nyhetsmånad då tanken med de nyheter som lanseras dessa månader är att de skall finnas att köpa långsiktigt, minst ett år.
Tyvärr finns bara en amerikansk öl bland oktober månads nyheter men det är å andra sidan en väldigt trevlig överraskning då det handlar om en öl som jag har hört mycket gott om men aldrig druckit.
Sierra Nevada Torpedo Extra IPA:
Som sagt jag har aldrig druckit denna öl men jag har hört från vänner att detta är bland det bättre som Sierra Nevada har släppt från sitt bryggeri. Sierra Nevada är ett bryggeri som är ojämnt i mitt tycke, jag hoppas på det bästa när det gäller Torpedo Extra IPA. Både "Extra" och "IPA" klingar lovande i mina öron.
Priset för en flaska Sierra Nevada Torpedo Extra IPA är satt till 24.90 för en 355 ml flaska.
Tyvärr finns bara en amerikansk öl bland oktober månads nyheter men det är å andra sidan en väldigt trevlig överraskning då det handlar om en öl som jag har hört mycket gott om men aldrig druckit.
Sierra Nevada Torpedo Extra IPA:
Som sagt jag har aldrig druckit denna öl men jag har hört från vänner att detta är bland det bättre som Sierra Nevada har släppt från sitt bryggeri. Sierra Nevada är ett bryggeri som är ojämnt i mitt tycke, jag hoppas på det bästa när det gäller Torpedo Extra IPA. Både "Extra" och "IPA" klingar lovande i mina öron.
Priset för en flaska Sierra Nevada Torpedo Extra IPA är satt till 24.90 för en 355 ml flaska.
fredag 11 september 2009
Bam Biere
Likt Hoppin' Frog har ett annat bryggeri, Jolly Pumpkin Artisan Ales, precis dykt upp på Systembolaget. Min första erfarenhet av det Michigan-baserade Jolly Pumpkin är deras Bam Biere.
När jag slår upp Bam Biere är min första tanke, tog jag fel öl? Detta skulle ju vara en Ale. Jag tittar på etiketten och där står mycket riktigt "Farmhouse Ale". Lik förbaskat så känner jag tvivel då det var länge sedan jag såg en så ljus ale, guldfärgad är nog min bästa beskrivning.
Skummet är vitt som tomtens skägg men det bygger upp väldigt fint i glaset men det har ingen större lust att stanna någon längre tid. Den lilla doft som jag anar påminner om den blommiga doft man ofta känner i veteöl snarare än de typiska dofter som normalt finns i ale.
Smaken då. I några sekunder så känner jag smak av frukt, en del citrus men också något som får mig att tänka på melon. Tyvärr försvinner smaken på någon sekund och då finns plötsligt ingenting kvar. Det känns som om Bam Biere är feg, rentav mesig. Det kanske är tur att alkoholhalten är blygsamma 4.5% annars är jag rädd för att det hade smakat mycket sprit av Bam Biere.
Bam Biere är en tillfällig nyhet som fortfarande finns att köpa på Systembolaget. Jag ser dock ingen som helst anledning till att göra det då det bästa med ölen är den larvigt söta etiketten. Priset för Bam Biere är 120.40 för en 750 ml flaska om du ändå vill prova den.
Betyget då? Till min stora sorg får jag för första gången i Beer Departments historia dela ut underkänt då betyget blir en flaska av fem möjliga. Bam Biere är en på tok för dyr öl i förhållande vad man får ut av den. Jag hoppas verkligen att min nästa erfarenhet av öl från Jolly Pumpkin Artisan Ales slutar mycket lyckligare.
När jag slår upp Bam Biere är min första tanke, tog jag fel öl? Detta skulle ju vara en Ale. Jag tittar på etiketten och där står mycket riktigt "Farmhouse Ale". Lik förbaskat så känner jag tvivel då det var länge sedan jag såg en så ljus ale, guldfärgad är nog min bästa beskrivning.
Skummet är vitt som tomtens skägg men det bygger upp väldigt fint i glaset men det har ingen större lust att stanna någon längre tid. Den lilla doft som jag anar påminner om den blommiga doft man ofta känner i veteöl snarare än de typiska dofter som normalt finns i ale.
Smaken då. I några sekunder så känner jag smak av frukt, en del citrus men också något som får mig att tänka på melon. Tyvärr försvinner smaken på någon sekund och då finns plötsligt ingenting kvar. Det känns som om Bam Biere är feg, rentav mesig. Det kanske är tur att alkoholhalten är blygsamma 4.5% annars är jag rädd för att det hade smakat mycket sprit av Bam Biere.
Bam Biere är en tillfällig nyhet som fortfarande finns att köpa på Systembolaget. Jag ser dock ingen som helst anledning till att göra det då det bästa med ölen är den larvigt söta etiketten. Priset för Bam Biere är 120.40 för en 750 ml flaska om du ändå vill prova den.
Betyget då? Till min stora sorg får jag för första gången i Beer Departments historia dela ut underkänt då betyget blir en flaska av fem möjliga. Bam Biere är en på tok för dyr öl i förhållande vad man får ut av den. Jag hoppas verkligen att min nästa erfarenhet av öl från Jolly Pumpkin Artisan Ales slutar mycket lyckligare.
onsdag 9 september 2009
Mitt i månaden nyheter september
Precis som i augusti så är det mindre nyhetssläppet för september, dessa nyheter släpps 15/9, en ren guldgruva för oss som gillar amerikansk öl då det igen kommer fyra färska nyheter på Systembolaget. Ölen är:
UnEarthly, priset är 108 kronor för en 650 ml flaska. Unearthly är en Imperial India Pale Ale från det New York-baserade bryggeriet Southern Tier. Såvitt jag känner till så har det inte funnits öl från Southern Tier på Systembolaget tidigare.
Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere, 2009, priset är 69 kronor för en 710 ml flaska. Harvest Southern Hemisphere är en Pale Ale från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada. Sierra Nevadas öl är väl representerat på Systembolaget, detta är dock såvitt jag förstår det en öl som inte har tillverkats tidigare, en första upplaga med andra ord.
Hoppe, priset är 99 kronor för en 650 ml flaska. Hoppe är en Imperial Extra Pale Ale som liksom UnEarthly kommer från Southern Tier.
Flying Dog Barrel-aged Gonzo Imperial Porter, priset är 78,90 för en 355 ml flaska. Gonzo Imperial Porter är föga överraskande en porter från det Maryland-baserade bryggeriet Flying Dog. Öl från Flying Dog har funnits vid enstaka tillfällen på Systembolaget, Flying Dogs öl är dock relativt enkel att hitta på krogen.
Jag har inte druckit någon av dessa öl tidigare men jag har druckit ett flertal olika öl från såväl Sierra Nevada som Flying Dog som har smakat riktigt trevligt. Bara att hänga på låset 15/9 alltså.
UnEarthly, priset är 108 kronor för en 650 ml flaska. Unearthly är en Imperial India Pale Ale från det New York-baserade bryggeriet Southern Tier. Såvitt jag känner till så har det inte funnits öl från Southern Tier på Systembolaget tidigare.
Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere, 2009, priset är 69 kronor för en 710 ml flaska. Harvest Southern Hemisphere är en Pale Ale från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada. Sierra Nevadas öl är väl representerat på Systembolaget, detta är dock såvitt jag förstår det en öl som inte har tillverkats tidigare, en första upplaga med andra ord.
Hoppe, priset är 99 kronor för en 650 ml flaska. Hoppe är en Imperial Extra Pale Ale som liksom UnEarthly kommer från Southern Tier.
Flying Dog Barrel-aged Gonzo Imperial Porter, priset är 78,90 för en 355 ml flaska. Gonzo Imperial Porter är föga överraskande en porter från det Maryland-baserade bryggeriet Flying Dog. Öl från Flying Dog har funnits vid enstaka tillfällen på Systembolaget, Flying Dogs öl är dock relativt enkel att hitta på krogen.
Jag har inte druckit någon av dessa öl tidigare men jag har druckit ett flertal olika öl från såväl Sierra Nevada som Flying Dog som har smakat riktigt trevligt. Bara att hänga på låset 15/9 alltså.
tisdag 8 september 2009
Mean Manalishi
Mean Manalishi är min första kontakt med det Ohio-baserade bryggeriet Hoppin' Frog vars öl mig veterligen dök upp första gången på Systembolaget i augusti.
Denna öl är något som jag har genast får höga förväntingar på när det förutom Mean Manalishi också står Double IPA på etiketten. Trevligt tänker jag och öppnar raskt flaskan som ett barn på julafton.
Och visst börjar det bra, doften av Mean Manalishi uppfyller det mesta som man kan önska av en Double IPA. Massor av humle och bröd i doften men också en tydlig doft av grapefrukt.
Färgen är orangebrun som dock inte nämnvärt påverkar färgen på det vita skummet. Skummet växer upp till en hyfsad nivå men det lägger sig också snabbt. En annan sak som slår mig när jag precis har hällt upp Mean Manalishi är att det inte är så mycket bubblor och kolsyra i ölen. Detta påverkar sannolikt att skummet inte växer sig så högt.
Nåväl det är tid för det första smakprovet och det enda jag kan tänka är bittert. Återigen så kommer tankarna på grapefrukt tillbaka, men denna gång så är det det vita innerskinnet på grapefrukten som tankarna far till. Och givetvis bittermandel.
Eftersmaken domineras lika tydligt av denna bittra smak men den tonar i alla fall av till att få en ganska trevlig ton. All denna bitterhet fyller dock ett syfte, det finns inget som helst tecken på den tämligen höga alkoholhalten, 8,2% i smaken på Mean Manalishi.
Ännu så länge går det att få tag på Mean Manalishi på Systembolaget, priset är 129 kronor jämnt för en 650 ml flaska.
Betyget då, tja det är visserligen en rätt trevlig och också en rätt god öl men det är knappast en öl som lever upp till sitt höga pris. Betyget landar till sist på tre flaskor av fem möjliga. Gillar men bitter smak bortom den normala beska man kan hitta i öl, då har du hittat rätt. Annars är Mean Manalishi en öl som inte är helt prisvärd.
Denna öl är något som jag har genast får höga förväntingar på när det förutom Mean Manalishi också står Double IPA på etiketten. Trevligt tänker jag och öppnar raskt flaskan som ett barn på julafton.
Och visst börjar det bra, doften av Mean Manalishi uppfyller det mesta som man kan önska av en Double IPA. Massor av humle och bröd i doften men också en tydlig doft av grapefrukt.
Färgen är orangebrun som dock inte nämnvärt påverkar färgen på det vita skummet. Skummet växer upp till en hyfsad nivå men det lägger sig också snabbt. En annan sak som slår mig när jag precis har hällt upp Mean Manalishi är att det inte är så mycket bubblor och kolsyra i ölen. Detta påverkar sannolikt att skummet inte växer sig så högt.
Nåväl det är tid för det första smakprovet och det enda jag kan tänka är bittert. Återigen så kommer tankarna på grapefrukt tillbaka, men denna gång så är det det vita innerskinnet på grapefrukten som tankarna far till. Och givetvis bittermandel.
Eftersmaken domineras lika tydligt av denna bittra smak men den tonar i alla fall av till att få en ganska trevlig ton. All denna bitterhet fyller dock ett syfte, det finns inget som helst tecken på den tämligen höga alkoholhalten, 8,2% i smaken på Mean Manalishi.
Ännu så länge går det att få tag på Mean Manalishi på Systembolaget, priset är 129 kronor jämnt för en 650 ml flaska.
Betyget då, tja det är visserligen en rätt trevlig och också en rätt god öl men det är knappast en öl som lever upp till sitt höga pris. Betyget landar till sist på tre flaskor av fem möjliga. Gillar men bitter smak bortom den normala beska man kan hitta i öl, då har du hittat rätt. Annars är Mean Manalishi en öl som inte är helt prisvärd.
söndag 6 september 2009
Ölprovning del 2
Så här i början av september när månadens nyheter precis är släppta kom jag plötsligt på att jag skulle bjuda på en lite rolig bonusölprovning signerad Samuel Adams (som dessutom inte representerades i förra förslaget på ölprovning).
Samuel Adams Boston Lager. Även denna ölprovning startar med en lager, men nu är vi lite vana vid ölprovningar så vi går direkt på den smakrikare delen av amerikansk lager som finns på Systembolaget.
Samuel Adams Black Lager. Och när vi ändå är inne på smakrik lager varför inte fortsätta på samma spår. Denna gång lägger vi till en lite bränd ton bland smakerna.
Samuel Adams Oktoberfest. Nu har jag förvisso inte smakat årets version av Oktoberfest ännu men baserat på tidigare års versioner så är detta den naturliga fortsättningen en relativt lättdrucken ale som lägger till en del frukt och beska mot det som druckits hittills.
Samuel Adams Boston Ale. Så tar vi steget fullt ut med ännu mer smak i alen, massor av härliga fruktiga och blommiga smaker men en fint avvägd beska.
Samuel Adams Honey Porter. Allting har ett slut och denna ölprovning måste det bli Honey Porter vars sötma gör att den annars lite svårdruckna portern blir en angenäm upplevelse.
Precis som den första föreslagna ölprovningen så blir inte heller denna ölprovning särskilt dyr per person, runt femtio kronor per huvud räknat med två personer per öl.
Samuel Adams Boston Lager. Även denna ölprovning startar med en lager, men nu är vi lite vana vid ölprovningar så vi går direkt på den smakrikare delen av amerikansk lager som finns på Systembolaget.
Samuel Adams Black Lager. Och när vi ändå är inne på smakrik lager varför inte fortsätta på samma spår. Denna gång lägger vi till en lite bränd ton bland smakerna.
Samuel Adams Oktoberfest. Nu har jag förvisso inte smakat årets version av Oktoberfest ännu men baserat på tidigare års versioner så är detta den naturliga fortsättningen en relativt lättdrucken ale som lägger till en del frukt och beska mot det som druckits hittills.
Samuel Adams Boston Ale. Så tar vi steget fullt ut med ännu mer smak i alen, massor av härliga fruktiga och blommiga smaker men en fint avvägd beska.
Samuel Adams Honey Porter. Allting har ett slut och denna ölprovning måste det bli Honey Porter vars sötma gör att den annars lite svårdruckna portern blir en angenäm upplevelse.
Precis som den första föreslagna ölprovningen så blir inte heller denna ölprovning särskilt dyr per person, runt femtio kronor per huvud räknat med två personer per öl.
fredag 4 september 2009
Brooklyn Lager
Jag vet inte om man kan prata om kärlek vid första ögonkastet vad det gäller öl, men det är ändå få öl som jag har fallit så snabbt för som Brooklyn Lager från det New York baserade bryggeriet Brooklyn Brewery.
Den tog mig lite grand med garden nere, kanske för att jag klantigt nog såg något samband mellan Budweiser och Brooklyn även om namnen inte är så lik varandra.
Men olikt Budweiser (som jag förvisso inte direkt avfärdar) så är Brooklyn Lager en öl som inte behöver skämmas en endaste sekund för att den har tappats på flaska och sålts till allmänheten.
När jag häller upp en flaska Brooklyn Lager så lägger sig skummet fint på toppen av glaset men det har en tendens att försvinna rätt snabbt. Men ungefär där slutar min kritik mot Brooklyn Lager. Doften är härlig med en ton av såväl ett nyrostat bröd som en del citrusfrukt.
Smaken är om möjligt ännu bättre. Perfekt balanserad med toner av humle, bröd och frukter som du normalt sätt hittar i en bättre ale. Brooklyn Lager blir dock inte svårdrucken som en del för humletung ale kan bli, den slinker lätt ned oavsett om du dricker den som den är eller om du dricker den till mat. Det finns inte så mycket mer jag kan säga, Brooklyn Lager är ett livets gåva som har tappats upp på flaska.
Brooklyn Lager finns på alla välsorterade Systembolag i Sverige. Priset är 15.10 för en 355 ml flaska. Ytterst prisvärt om du frågar mig.
Betyget är enkelt, för första gången i denna bloggs historia så delas full pott ut, betyget landar därför på fem flaskor av fem möjliga. Jag tycker att Brooklyn Lager är en av de allra mest prisvärda öl du kan köpa på Systembolaget.
Fotnot: Brooklyn Brewerys logga skapades av Milton Glasers som annars sannolikt är mest känd som mannen bakom den mesta sålda t-shirten i New Yorks souveniraffärer, den med texten "I Love NY".
Den tog mig lite grand med garden nere, kanske för att jag klantigt nog såg något samband mellan Budweiser och Brooklyn även om namnen inte är så lik varandra.
Men olikt Budweiser (som jag förvisso inte direkt avfärdar) så är Brooklyn Lager en öl som inte behöver skämmas en endaste sekund för att den har tappats på flaska och sålts till allmänheten.
När jag häller upp en flaska Brooklyn Lager så lägger sig skummet fint på toppen av glaset men det har en tendens att försvinna rätt snabbt. Men ungefär där slutar min kritik mot Brooklyn Lager. Doften är härlig med en ton av såväl ett nyrostat bröd som en del citrusfrukt.
Smaken är om möjligt ännu bättre. Perfekt balanserad med toner av humle, bröd och frukter som du normalt sätt hittar i en bättre ale. Brooklyn Lager blir dock inte svårdrucken som en del för humletung ale kan bli, den slinker lätt ned oavsett om du dricker den som den är eller om du dricker den till mat. Det finns inte så mycket mer jag kan säga, Brooklyn Lager är ett livets gåva som har tappats upp på flaska.
Brooklyn Lager finns på alla välsorterade Systembolag i Sverige. Priset är 15.10 för en 355 ml flaska. Ytterst prisvärt om du frågar mig.
Betyget är enkelt, för första gången i denna bloggs historia så delas full pott ut, betyget landar därför på fem flaskor av fem möjliga. Jag tycker att Brooklyn Lager är en av de allra mest prisvärda öl du kan köpa på Systembolaget.
Fotnot: Brooklyn Brewerys logga skapades av Milton Glasers som annars sannolikt är mest känd som mannen bakom den mesta sålda t-shirten i New Yorks souveniraffärer, den med texten "I Love NY".
onsdag 2 september 2009
Hercules Double IPA
Jag är av den bestämda uppfattningen att det finns ett tillfälle för varje öl. Det har väl hänt att denna uppfattning har ruckats en och annan gång men i stort sett alla öl har sina stunder.
Å andra sidan har i stort sett all öl totalt fel stunder också, det gäller inte minst den första gången jag kom i kontakt med Hercules Double IPA från det Colorado baserade bryggeriet Great Divide Brewing Company. Denna första gång då jag drack Hercules Double IPA satt jag på ett augustivarmt hotellrum i Göteborg med en lika rumstempererad öl. Det var ingen angenämt första intryck av Hercules Double IPA som jag fick, snarare ett agg som gjorde att det en ganska lång stund innan jag drack den igen.
Nåväl, försök nummer två med Hercules Double IPA slutade lyckligare då öl varsamt hade kylts till en behaglig temperatur. Vad som verkligen imponerar med Hercules Double IPA är skummet, som är massivt, högt och gräddigt. På sant Double IPA sätt så innehåller doften mängder med humle och bröd. Ingenting som överraskar där alltså. Färgen överraskar inte heller, det är mörkgult och aningens grumligt.
Vad som överraskar är dock smaken. Hercules Double IPA är inte så lik den (Double) IPA som jag är van att dricka. Visserligen är det väl positivt att det är något nytt som bjuds när jag dricker IPA men jag måste säga att jag inte är så överdrivet förtjust i smaken. Den enorma beskan innehåller också en bismak som påminner om en lite för lite mogen grapefrukt. Det skär sig och förtar den stora ölupplevelse som jag förväntade mig. När jag dessutom känner av den höga alkoholten, 9.1%, trots den mycket humleintensiva smaken så inser jag att jag nog aldrig kommer att älska Hercules Double IPA såsom många andra verkar göra.
Just nu kan du inte köpa Hercules Double IPA på Systembolaget. Sist den fanns som nyhet var ungefär ett år sedan, då kostade den 37 kronor jämnt för en 355 ml flaska.
Betyget då? Ja även om jag tycker bättre om Hercules Double IPA nu än när jag drack den för första gången så är det ingen stor favorit. Det är en svårdrucken öl med en del smak som jag inte gillar samtidigt som jag tycker den är lite spritig. Men jag en svaghet för humlen och beskan som alltid finns i en IPA, det är bara så, betyget når därför upp med viss tveksamhet upp till tre flaskor av fem möjliga. Den sista flaska står dock och vinglar på hyllkanten.
Å andra sidan har i stort sett all öl totalt fel stunder också, det gäller inte minst den första gången jag kom i kontakt med Hercules Double IPA från det Colorado baserade bryggeriet Great Divide Brewing Company. Denna första gång då jag drack Hercules Double IPA satt jag på ett augustivarmt hotellrum i Göteborg med en lika rumstempererad öl. Det var ingen angenämt första intryck av Hercules Double IPA som jag fick, snarare ett agg som gjorde att det en ganska lång stund innan jag drack den igen.
Nåväl, försök nummer två med Hercules Double IPA slutade lyckligare då öl varsamt hade kylts till en behaglig temperatur. Vad som verkligen imponerar med Hercules Double IPA är skummet, som är massivt, högt och gräddigt. På sant Double IPA sätt så innehåller doften mängder med humle och bröd. Ingenting som överraskar där alltså. Färgen överraskar inte heller, det är mörkgult och aningens grumligt.
Vad som överraskar är dock smaken. Hercules Double IPA är inte så lik den (Double) IPA som jag är van att dricka. Visserligen är det väl positivt att det är något nytt som bjuds när jag dricker IPA men jag måste säga att jag inte är så överdrivet förtjust i smaken. Den enorma beskan innehåller också en bismak som påminner om en lite för lite mogen grapefrukt. Det skär sig och förtar den stora ölupplevelse som jag förväntade mig. När jag dessutom känner av den höga alkoholten, 9.1%, trots den mycket humleintensiva smaken så inser jag att jag nog aldrig kommer att älska Hercules Double IPA såsom många andra verkar göra.
Just nu kan du inte köpa Hercules Double IPA på Systembolaget. Sist den fanns som nyhet var ungefär ett år sedan, då kostade den 37 kronor jämnt för en 355 ml flaska.
Betyget då? Ja även om jag tycker bättre om Hercules Double IPA nu än när jag drack den för första gången så är det ingen stor favorit. Det är en svårdrucken öl med en del smak som jag inte gillar samtidigt som jag tycker den är lite spritig. Men jag en svaghet för humlen och beskan som alltid finns i en IPA, det är bara så, betyget når därför upp med viss tveksamhet upp till tre flaskor av fem möjliga. Den sista flaska står dock och vinglar på hyllkanten.
tisdag 1 september 2009
Månadens pub
Månadens pub har idag tagit en tur till Östermalm i Stockholm, nämligen till Grevgatan 31 och Tudor Arms.
Tudor Arms har funnits i Stockholm sedan oktober 1969, med andra ord så firar Tudor Arms fyrtio år snart, verkligen inte illa. Det är många som kallar Tudor Arms "den mest engelska puben i Stockholm" och jag är böjd att hålla med, det känns så äkta London och Storbritannien som man kan komma givet att man inte är där borta på ön, inte minst på grund av den engelsktalande personalen.
Stämningen på Tudor Arms är alltid genuint trevlig och det är en bar som jag känner mig välkommen på. Berusningsgraden kan dock stundtals bli hög på sina håll.
Förvånansvärt nog så har inte den mycket engelska pub ett så stort ölutbud. Ett tiotal sorter finns på fat, bland dem tre-fyra engelska öl som Newcastle Brown Ale, Fullers London Pride och mycket fina Old Speckled Hen.
Flaskutbudet är inte heller det alltför stort, det brukar begränsas till ett tiotal öl det med. Allt som oftast finns dock McEwans Export på flaska, en för mig personligen mycket stor favorit som tyvärr inte kan köpas på Systembolaget längre.
Priserna är humana utan att för den delen vara jättebilliga. En pint öl går lös på omkring sextio kronor vilket jag tycker är ok för lite mer smakrik och intressant öl som just Old Speckled Hen men som är på tok för dyrt för den Carlsberg och Pripps som också serveras här.
Flaskölen är omkring en tia billigare, relativt prisvärt det med i mitt tycke.
Maten har jag svårt att säga någonting om då Tudor Arms är ett ställe som jag av någon anledning (kanske för att det är en "genuint" engelsk pub) aldrig beställer mat hos. Den enda gången jag har ätit här fick jag dock en helt ok hamburgertallrik. De flesta rätter på menyn andas klassisk pubmat och med ett pris på dryga hundralappen kan man inte gnälla på att det är dyrt i alla fall.
Betyget för Tudor Arms slutar på tre barspeglar av fem möjliga. Tudor Arms är ett prisvärt och trevligt ställe, i synnerhet om du letar en pub i engelsk stuk. Miljön kan vara i stojigaste laget stundtals men det som framför allt håller tillbaka betyget är det något begränsade ölutbudet, här finns helt enkelt inte så många intressanta öl att köpa och dricka.
Tudor Arms har funnits i Stockholm sedan oktober 1969, med andra ord så firar Tudor Arms fyrtio år snart, verkligen inte illa. Det är många som kallar Tudor Arms "den mest engelska puben i Stockholm" och jag är böjd att hålla med, det känns så äkta London och Storbritannien som man kan komma givet att man inte är där borta på ön, inte minst på grund av den engelsktalande personalen.
Stämningen på Tudor Arms är alltid genuint trevlig och det är en bar som jag känner mig välkommen på. Berusningsgraden kan dock stundtals bli hög på sina håll.
Förvånansvärt nog så har inte den mycket engelska pub ett så stort ölutbud. Ett tiotal sorter finns på fat, bland dem tre-fyra engelska öl som Newcastle Brown Ale, Fullers London Pride och mycket fina Old Speckled Hen.
Flaskutbudet är inte heller det alltför stort, det brukar begränsas till ett tiotal öl det med. Allt som oftast finns dock McEwans Export på flaska, en för mig personligen mycket stor favorit som tyvärr inte kan köpas på Systembolaget längre.
Priserna är humana utan att för den delen vara jättebilliga. En pint öl går lös på omkring sextio kronor vilket jag tycker är ok för lite mer smakrik och intressant öl som just Old Speckled Hen men som är på tok för dyrt för den Carlsberg och Pripps som också serveras här.
Flaskölen är omkring en tia billigare, relativt prisvärt det med i mitt tycke.
Maten har jag svårt att säga någonting om då Tudor Arms är ett ställe som jag av någon anledning (kanske för att det är en "genuint" engelsk pub) aldrig beställer mat hos. Den enda gången jag har ätit här fick jag dock en helt ok hamburgertallrik. De flesta rätter på menyn andas klassisk pubmat och med ett pris på dryga hundralappen kan man inte gnälla på att det är dyrt i alla fall.
Betyget för Tudor Arms slutar på tre barspeglar av fem möjliga. Tudor Arms är ett prisvärt och trevligt ställe, i synnerhet om du letar en pub i engelsk stuk. Miljön kan vara i stojigaste laget stundtals men det som framför allt håller tillbaka betyget är det något begränsade ölutbudet, här finns helt enkelt inte så många intressanta öl att köpa och dricka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)