Sierra Nevada Stout

Den senaste tiden har jag druckit en hel del öl från det Kalifornien-baserade bryggeriet Sierra Nevada, det har mest råkat bli så jag har egentligen inte haft något mål att smaka av alla deras öl. När jag för några veckor sedan av i London så hittade jag Sierra Nevada Stout i en butik jag var in i och eftersom jag just då var väldigt sugen på amerikansk öl framför den engelska så hamnade några flaskor i min varukorg.

Väl tillbaka på hotellet så får denna Stout kylas en liten stund innan det är dags för ett första smakprov. Ölen som jag slår upp i glaset är svart, svart och åter svart, det råder ingen större tvekan om att det är en stout som jag har fått tag på i alla fall. Skummet lägger sig ovanpå ölen med en skaplig höjd men det är ett skum som har ganska bråttom iväg någon annanstans. De öar av skum som blir kvar i glaset genom hela provningen är lätt färgad till brun av den svarta ölen men det är trots allt ett skum som är ljusare än det man brukar se hos en stout.

Doften är ganska anonym eller så är det all trafik i London som har spelat mina sinnen ett spratt. Här finns i alla fall några delar kaffe, lite grand choklad och är det möjligtvis torkade katrinplommon som också lägger sig i lite grand.

Precis som doften så är också smaken anonym. Det finns en smak på Sierra Nevada Stout men det är ingenting som är riktigt markerat, ingenting som står ut. Även här så anar jag kaffe och mörk choklad, sedan är det någonting mer som jag till sist bestämmer mig för att det är metall eller järn. Det som dock verkligen står ut när jag dricker Sierra Nevada Stout är den enorma mängden kolsyra, jag kan inte påminna mig om att jag har druckit en så "livlig" stout förut.

Sierra Nevada Stout är ingen öl som du kan köpa på Systembolaget men det är en öl som är hyfsat enkel att hitta på puben. Priset för en 350 ml flaska brukar ligga på runt 70 kronor. Sierra Nevadas version av Stout har en alkoholhalt på 5.8%.

Jag vet att jag har varit inne på det förr men jag får lov och säga det igen. Sierra Nevada är ett bryggeri som blandar och ger. Jag har haft några enormt fina upplevelser när jag har druckit öl från Sierra Nevada men jag har också ibland känt mig lite lurad på konfekten. Sierra Nevada Stout är en öl som tyvärr hamnar i den senare kategorin, jag tycker att Sierra Nevada Stout är på tok för tråkig, det känns som en axelryckning, för att vara en stor ölupplevelse. Betyget stannar därför på två flaskor av fem möjliga.

Fotnot: På tal om London kan jag varmt rekommendera puben Jerusalem Tavern i närheten av Farringdons tunnelbanestation. Jerusalem Tavern serverar enbart öl från bryggeriet St. Peters men då detta bryggeri allt som oftast tillverkar finfin öl så är det lätt att dra åt handbromsen ett par timmar på Jerusalem Tavern.